titel: Människohamn
Författare: John Ajvide Lindqvist
Betyg: 4/5

Oj! Jag hade visst glömt att recensera den här lysande boken, som jag läste i somras.
Precis som i Låt den rätte komma in är Lindqvist bra på att hålla uppe spänningen; Människohamn är välskriven och engagerande läsning, med många obehagliga stycken.

Medan vi i de tidigare av hans böcker ställs mot konkreta skräckobjekt som zombier och vampyrer, förväntas vi i Människohamn vara rädda för… havet. Sådana teman blir ofta fåniga (enligt mig alltså), men Lindqvist lyckas istället väldigt bra med det och bevisar verkligen att han har talang för att skriva. Stockholms skärgård kommer för alltid att kännas lite otrevligare efter att du läst Människohamn, och du kommer aldrig mer att se på GB-glass-gubben med samma ögon.

En sak är jag däremot kritisk mot och det är trollkarlstemat. Författaren har själv varit trollkarl tidigare, och det var säkert roligt för honom att få utlopp för det i boken… men hela grejen med ”Spiritus” (vad fan?) känns slumpmässig och malplacerad. Över huvud taget är det lite jobbigt när berättarperspektivet skiftar från den nerdekade, hemsökte huvudpersonen och över till trollkarls-Simon – huvudpersonens historia är helt enkelt för mycket mer intressant för det.

Annonser