Titel: The Lies of Locke Lamora
Svensk titel: Locke Lamoras lögner
Serie: The Gentleman Bastards eller Gentlemannarövarna (1:a boken av tänkta 7)
Författare: Scott Lynch
Betyg: 5/5

Möt Locke Lamora, professionell sol-och-vårare. Han är ledare av en liten grupp bedragare som kallar sig själva för The Gentleman Bastards, och de är inte rädda för att spela högt. I en stad lik ett medeltida Venedig tar Lynch med läsaren på hisnande svindlingar, beskrivna med samma fyndigt vackra språk som de inspirerande miljöerna. Jag är officiellt imponerad.

Att Locke Lamoras lögner ligger i fantasyfacket är nästan en lögn i sig själv. Boken innehåller ett absolut minimum av magi – lite alkemi slinker igenom och vetskapen om att det finns en grupp (mycket avlägsna) magiker i världen. Den som letar efter drakar och demoner blir besviken. Den som i stället är ute efter en skickligt sammanvävd intrig, skriven av en författare som är helt osentimental när det kommer till sina karaktärer, kommer inte att bli besviken. Måhända kan man invända mot att Locke plötsligt tycks förvandlas till en supermänniska de sista femtio sidorna i boken… men det finns ju 700 sidor innan dess som väger upp det.

Locke Lamoras lögner kan förresten utan problem läsas som en fristående bok, så bli inte avskräckt av de följande sex böckerna i serien – de finns där för dig sen, när du själv blivit frälst. Jag måste erkänna att jag själv blev lite förvånad när jag läste att författaren tänkt sig hela sju böcker i serien. Det får en ju att undra… är jag för van vid trilogier? Vad är det egentligen som gör att alla fantasyförfattare tycks dela en (högst misstänkt) förmåga att alltid spotta ur sig böcker tre och tre?

”Gentlemannarövarna” förresten, fniss ^_^