Originaltitel: Cat’s Cradle
 Svensk titel: Vaggan
Författare: Kurt Vonnegut
Betyg: 4/5

(Blogginläggets titel är ett citat från boken och beskriver den ganska väl.)

Cat’s Cradles huvudperson vill skriva en bok om atombombens fader, men hamnar milt sagt på ett sidospår när han blir president över påhitterepubliken San Lorenzo och frälst till en ny religion.

”Småvrickad” är väl ordet jag skulle använda för att beskriva handlingen i Cat’s Cradle. Och spännande. En bit in i boken tar berättelsen nämligen en oväntad vändning, när Vonnegut plötsligt introducerar det apokalyptiska hotet ice-nine.

Vonnegut vet att sälja idéer till sina läsare. I Cat’s Cradle prackar han på oss både en svårbeskrivlig vetenskaplig upptäckt (ice-nine) och en från grunden påhittad religion (bokonon) – och gör det på ett sådant sätt att det inte alls är svårt att svälja. Faktum är att om jag varit religiöst lagd över huvud taget hade jag antagligen varit bokonist vid det här laget.

När Vonnegut betygsätter sina egna böcker ligger Cat’s Cradle på delad förstaplats med Slaughterhouse-Five.

 

Bokens första mening: Call me Jonah.