Originaltitel: A Feast for Crows
 Svensk titel: –
Serie: Del 4 av 7 i The Song of Ice and Fire
Författare: George R. R. Martin
Betyg: 3/5

(SPOILERVARNING!, så klart, eftersom det här är del fyra i en serie.)

Med A Feast for Crows händer det till slut. A Song of Ice and Fire får en (flämt!) mellanbok. En bok som inte riktigt klarar av att leva upp till de tidigare böckerna i serien, eller till förväntningarna på de böcker som komma skall. En bok fångad i stormens öga, om man så vill.

Anledningen till att det blev så är mycket enkel – boken blev för lång och någon form av uppdelning krävdes. Martin berättar i efterordet hur han efter mycket eftertanke valde att låta boken kretsa kring några utvalda karaktärer, medan han sparade resten till nästa bok. Borta är alla händelser i norr och öster – A Feast for Crows riktar sin blick nästan uteslutande mot Västeros.

Däri ligger problemet. Utan de nordliga och ostliga delarna lyser bokseriens hela huvudintrig med sin frånvaro. Sidorna fylls i stället med politik; intrigerande drottningar, torra rådslag, ändlösa diskussioner om vem som har rätt till makten. Man kan fråga sig om inte Martin just ägnat två böcker à 1000 sidor styck åt att ingjuta i läsaren just hur onödigt detta maktspel är. Man kan fråga sig varför han plötsligt tycker att vi ska bry oss om det.

I jämförelse med tidigare böcker är A Feast for Crows något av en besvikelse, vilket däremot inte betyder att boken saknar intressanta inslag. Vi får bland annat följa en gammal välbekant karaktär som med stora, paranoida kliv närmar sig galenskapen och tar många… låt oss säga ”mindre genomtänkta” beslut. En annan karaktär leder oss rakt i armarna på en klipphängare (som jag här återger i vittext: Catelyn, the gods-be-damned zombie queen!) som tidigare bara antytts och som jag tror kan bli riktigt intressant i kommande böcker.

A Feast of Crows må vara en transportsträcka, men det är en lovande sådan. Det enda som egentligen oroar mig är det faktum att den löper parallellt i tiden med nästa bok, A Dance with Dragons, vilket gör att vi redan vet att ingenting världsomvälvande kommer hända i den boken heller.

 

Bokens första mening: ”Dragons,” said Mollander.