Originaltitel: A Feast for Crows
Svensk titel: –
Serie: Del 4 av 7 i The Song of Ice and Fire
Författare: George R. R. Martin
Betyg: 3/5
(SPOILERVARNING!, så klart, eftersom det här är del fyra i en serie.)
Med A Feast for Crows händer det till slut. A Song of Ice and Fire får en (flämt!) mellanbok. En bok som inte riktigt klarar av att leva upp till de tidigare böckerna i serien, eller till förväntningarna på de böcker som komma skall. En bok fångad i stormens öga, om man så vill.
Anledningen till att det blev så är mycket enkel – boken blev för lång och någon form av uppdelning krävdes. Martin berättar i efterordet hur han efter mycket eftertanke valde att låta boken kretsa kring några utvalda karaktärer, medan han sparade resten till nästa bok. Borta är alla händelser i norr och öster – A Feast for Crows riktar sin blick nästan uteslutande mot Västeros.
Däri ligger problemet. Utan de nordliga och ostliga delarna lyser bokseriens hela huvudintrig med sin frånvaro. Sidorna fylls i stället med politik; intrigerande drottningar, torra rådslag, ändlösa diskussioner om vem som har rätt till makten. Man kan fråga sig om inte Martin just ägnat två böcker à 1000 sidor styck åt att ingjuta i läsaren just hur onödigt detta maktspel är. Man kan fråga sig varför han plötsligt tycker att vi ska bry oss om det.
I jämförelse med tidigare böcker är A Feast for Crows något av en besvikelse, vilket däremot inte betyder att boken saknar intressanta inslag. Vi får bland annat följa en gammal välbekant karaktär som med stora, paranoida kliv närmar sig galenskapen och tar många… låt oss säga ”mindre genomtänkta” beslut. En annan karaktär leder oss rakt i armarna på en klipphängare (som jag här återger i vittext: Catelyn, the gods-be-damned zombie queen!) som tidigare bara antytts och som jag tror kan bli riktigt intressant i kommande böcker.
A Feast of Crows må vara en transportsträcka, men det är en lovande sådan. Det enda som egentligen oroar mig är det faktum att den löper parallellt i tiden med nästa bok, A Dance with Dragons, vilket gör att vi redan vet att ingenting världsomvälvande kommer hända i den boken heller.
Bokens första mening: ”Dragons,” said Mollander.
9 kommentarer
Comments feed for this article
23 juli, 2011 den 15:30
bokstävlarna
Tidslinjen i ADwD fortsätter faktiskt längre än den i AFfC, så de båda böckerna knyts ihop mot slutet. Och det händer en del världsomvälvande saker i den femte boken tycker jag, fast det beror ju på vems värld man syftar på såklart… :)
Apropå den där klipphängaren, så tycker jag att det är en väldigt intressant vändning! Ska bli intressant att se hur den vinklingen utvecklar sig i de två sista böckerna…
24 juli, 2011 den 09:10
Nike Bengtzelius
Jo jag läste precis det! Blir säkert bra; jag litar på Martin jue ;)
12 augusti, 2012 den 10:57
Catacomb Kitten
Ahhh! Vad skönt att jag inte är ensam om att inte vara helnöjd med den här! De andra böckerna gick så snabbt att läsa men denna var inte lika fängslande. Bra recension! Och jag gillar vad du skriver i vittext. ;) Tycker för övrigt att den där spådomen som en viss paranoid person reflekterar över känns en smula långsökt.
12 augusti, 2012 den 11:11
Nike Bengtzelius
Ja, en viss paranoid person är nog… paranoid ;)
Kände när jag läste A Feast att det var tur att nästa bok hette något med Dragons och boken efter det Winter. Känns ju rätt lovande, lix.
12 augusti, 2012 den 16:52
Catacomb Kitten
När kommer Winter-boken ut då? Jag tänkte lägga band på mig och vänta med att läsa Dance with dragons tills den är översatt till svenska. Nu har jag skrivit färdigt min recension. :) http://catacombkitten.wordpress.com/2012/08/12/george-r-r-martin-krakornas-fest/
12 augusti, 2012 den 19:14
Nike Bengtzelius
Vet inte… Jag gissar på tre år och min sambo på fyra, men vi kan ju båda vara överdrivet optimistiska eller pessimistiska. Tro om det finns vadslagning i frågan?
14 augusti, 2012 den 10:37
Catacomb Kitten
Så många år!? :O Borde inte Mr Martin känna en press på sig nu när de blivit så populära? Nåväl, skönt att man inte började läsa böckerna under 90-talet.. ;)
14 augusti, 2012 den 21:46
Nike Bengtzelius
Jo, nu när det blivit tv-serie av kanske det går hur snabbt som helst! Och så kanske han har ledsnat på att få mordhot av sina fans också… Men här håller vi oss ändå pessimistiska, så blir allting annat en positiv överraskning!
15 augusti, 2012 den 20:18
Catacomb Kitten
Bra taktik! Men han är ju inte direkt någon ungdom, så hoppas verkligen att han rappar på.