You are currently browsing the monthly archive for december 2011.

 

Oooooch med det tar jag jullov från bloggen.

Keep on shufflin’ party people.

CIRKELN
av Mats Strandberg och
Sara Bergmark Elfgren

Tanke 1: Aww… Skolmiljö, så mysigt…
Tanke 2: Aargh! Skolmiljö, så obehagligt!

Så gick mina tankar under det inledande kapitlet i Cirkeln, och på sätt och vis sammanfattar det också mina tankar om boken i stort.

För mig som vuxen läsare är Cirkeln en nostalgimysig återvändo till allt det jag gillar med bra ungdomslitteratur. Bara en så enkel sak som att huvudpersonernas närmaste familj inte inbegriper äkta makar och barn, utan föräldrar och syskon, gör att jag drar en djup suck av lättat igenkännande och genast förälskar mig i dem allihop. Sedan sträckläser jag på sanna tonårsmanér ut hela boken på en natt.

Handlingen kretsar kring sex nyblivna gymnasietjejer i en liten bruksort i Sverige. De kommer alla från olika bakgrunder och har näst intill ingenting gemensamt, men tyr sig motvilligt till varandra när de upptäcker att de fått superkrafter och att jordens undergång står för dörren (dun dun DUN). Sammanfattat på det sättet låter det kanske lite banalt, men i praktiken är konceptet lika oemotståndligt som i Buffy, Harry Potter eller annan valfri berättelse om en hjälte som räddar världen från ondska under håltimmar och raster.

Samtidigt skyggar författarna inte från obehagliga frågeställningar. De problematiserar självskadebeteenden och familjegräl, och låter en elevs blyga förälskelse i favoritläraren på skolan bli besvarad… Men det som stannar längst hos mig är Anna-Karin; mobboffret som plötsligt får förmågan att styra hur andra tycker och tänker. Lite som Carrie, fast i en helt annan tolkning.

Det enda jag inte riktigt gillar är den där antydda apokalypsen, eftersom det känns lite ogreppbart vad det hela egentligen går ut på. Antagligen löser sig det problemet i del två och tre i serien, men just i Cirkeln är det lätt att uppleva ”Det Stora Onda” som ett störningsmoment som tar fokus från det man egentligen vill läsa om. Det vill säga tjejerna. De visar sig vara en riktigt intressant samling individer och att se hur de väljer att hantera sina nya förmågor är en nagelbitare i sig.

Del två nu tack?

Cirkeln
Utgiven av Rabén & Sjögren 2011
Betyg: 3/5

Så här börjar boken: Hon väntar på svar men Elias vet inte vad han ska säga. Det finns inget som skulle göra henne nöjd. I stället stirrar han på sina händer. De är så bleka att varje blodåder syns i det skarpa lysrörsljuset.

Och priset för Årets smalaste bok 2012 går till…

*trumvirveeeeeel*

VIRKADE KAKOR av Jennie Olsson! En stor applåd!

 

 

 

 

 

 

 

Det här är alltså, på största allvar, en bok om hur man virkar bakverk.

Skriven speciellt för dig som alltid velat virka en hallongrotta, bröllopstårta eller vafan-vare-du-sa?-boll.

Förbluffad än?

Kanske tänker du, precis som jag gjorde, att det här är ett så pass smalt ämne att det knappast kan tilltala mer än fem personer totalt?

Tänk igen!

Faktum är att om man googlar ”virkade kakor” så får man 98 100 bildträffar.

Det visar sig även finnas åtminstone två svenskar till som gett ut böcker i samma ämne:

 

 

 

 

 

 

 

Ni fattar vad det här innebär va?

Någonstans i Sverige sitter Virkmaffian.

De sitter där med sina grodbakelser och skrattar åt oss: ”Hahahahahahahaha! De veeeet inte vad amigurumisar är! Ahhahahahahaha!” säger de.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Bild från bloggen Jannas Amigurumisar)

Jävla weirdos.

Själv ägnar jag mig faktiskt bara åt helt och hållet allmängiltiga fritidsintressen.

Som att lägga Nintendo 8-bitsmotiv med pärlor, till exempel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dags att skriva en bok kanske?

GOTHIC!: TEN ORIGINAL DARK TALES
samlade av Deborah Noyes

Tio noveller av tio författare där den gemensamma nämnaren är gotik.

Överlag är det trevlig läsning där de flesta av novellerna håller god kvalitet, men många glömmer man ändå bort i samma sekund som de tar slut. Hos mig var det bara en av novellerna som lämnade ett bestående positivt intryck, medan två av dem — Caitlin R. Kiernans och Neil Gaimans(!) — faktiskt var så upprörande menlösa att jag kommer ihåg dem på grund av det. Övriga sju noveller är olika grader av ”hey, rätt schysst!”

Överlägset bäst är Watch and Wake av M. T. Anderson. En minst sagt olustig historia som utspelar sig i en skruvad parallellvärld till vår, där häxor stjäl de dödas ansikten. Skickligt berättad och weird som tusan. Den ska tydligen utspela sig i samma värld som något annat Anderson skrivit, vilket förstås gör att jag nu är nyfiken på hans övriga författarskap.

Annars finns här flera noveller som kort och gott är bra.  Morgan Roemar’s Boys och Writing on the Wall är båda av ett mer klassiskt spökhistoriestuk och lagom mysrysliga för stunden. Samlingens inledande novell Lungewater är stämningsfullt berättad och egentligen riktigt bra, men styper på mållinjen eftersom den inte leder någonstans.

Det fanns element jag gillade i Stone Tower och The Prank också, även om jag i ärlighetens namn inte minns vad det var längre eftersom det var så länge sedan jag läste samlingen nu. I The Prank måste det i alla fall ha varit protagonisten jag tyckte om, eftersom hon är en våldsam problemtonåring utan förskönande egenskaper (en mycket förskönande egenskap i mina ögon).

Sammanfattningsvis är Gothic! kanske en samling man överlever utan, men bra för det. Kom ihåg att ta er en titt på Watch and Wake om ni gillar weird fiction.

Nu blev jag inspirerad, så jag skrev en dikt med gotiskt tema:
(och så här enkelt kan du också göra det)

death deserved
what have you wrought?
a cloud of betrayal as affections scream.
once we experienced heaven
childlike and untainted.
but your desire died a sickening vision of pain –
tears follow love, follow darkness,
love ground to dust
in a burst of sorrow,
 I reject you

Gothic! Ten Original Dark Tales
Utgiven av Candlewick 2004
Betyg: 3/5

EINSTEINS FRU
av Liv Strömquist

Eftersom jag nyss recenserade ett annat album av Strömquist orkar jag inte skriva någon vettig recension av Einsteins fru, annat än för att säga I read it I loved it and please make more.

Kort sagt är skillnaden mellan albumen att Prins Charles känsla höll sig till en enda fråga, medan Einsteins fru består av många små sketcher med olika teman. Det blir en skön blandning av smygrasism i svensk film, kända artisters hatbrott och vår syn på djurrättsaktivister – och självklart är det förbannat roligt.

Min personliga favoritdel är nog när Strömquist ondgör sig över vår tendens att vråla ”men titta djuuuuren gör det, så det är visst naturligt!” så fort det dyker upp en bögand eller två. För varför behöver vi ett DJUR för att rättfärdiga just manlig homosexualitet? Varför inte andra mänskliga beteenden när vi ändå håller på?

Eftersom albumet saknar ett tydligt övergripande tema känns det inte lika angeläget som Prins Charles känsla, utan mer som en rolig grej. Men roligt är det, och efter en omläsning av båda albumen kan jag konstatera att Einsteins fru faktiskt har ett högre återläsningsvärde. Om och om och om igen kan man läsa om det. Så det ska jag ta och göra nu. Tjing!

Einsteins fru
Utgiven av Galago 2008
Betyg: 5/5

DEAD BRIGADE
av James Lovegrove

Dex Hammond är en föredetta soldat inom den brittiska armén. Efter en traumatisk upplevelse på fronten degraderades han till ett skrivbordsjobb, där han ägnat de senaste sex åren åt självhat. När han plötsligt får chansen att delta i ett hemligstämplat uppdrag tackar han förstås inte nej.

Han får snart veta att armén avser återanvända döda kroppar som soldater. Med hjälp av komplicerad teknologi får de liken att röra på sig, gå dit de vill, stå i givakt… Potentialen är stor för dem som soldater – de känner trots allt ingen smärta och de lyder blint. Nu är det upp till Hammond att träna dem.

Som ni kanske förstår är Dead Brigade en bok med skyhög rysfaktor. Varje sekund nere i bunkern med Hammond och hans radiostyrda lik är underbart plågsam. Hammond själv växlar mellan att vara professionell soldat och professionellt nervknippe. Vilka var de innan de dog? frågar han sig. Och hur vet jag säkert att de verkligen är helt döda?

Emellanåt känns dialogen lite väl uppstyltad, men det är också det enda jag har att klaga på. Som helhet är Dead Brigade en 150-sidig liten pärla som är precis så makaber som den borde vara.

 

Dead Brigade
Utgiven av Barrington Stoke 2007
Betyg: 4/5

Så här börjar boken: A thin wind slid like a ghost between the mountain peaks. Sleet steeped down from a grey sky.

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3