Min kompis Jenny beskriver Moll Flanders, en bok hon äger:

”Boken står i min bokhylla och retar mig med sin närvaro. Den är liten, tjock, rosa och smutsgul. Den är från den tiden när böcker inte hade ISBN vilket irriterar mig ännu mer. Jag har dessutom hört att boken Moll Flanders ska vara jättejobbig att läsa. Men läsa den ska jag banne mig!”

När jag växte upp hade jag en minst lika störig bok på mitt rum: O-zonen av Paul Theroux. En väldigt orangesvartgul bok som blicken tvångsmässigt dras till. Men det var pappas bokhyllor och pappas bok, så när jag flyttade hemifrån slapp jag den styggelsen… Trodde jag, ja.

Hur mycket jag hjärntvättats av alla år med O-zonen förstod jag först när jag gick på bokantikvariat, hittade boken och… KÖPTE den!?!

Så nu står den där i min egen bokhylla och glor på mig, oläst som alltid.

Seriöst, till och med gäster på besök brukar peka ut den.

(Själv har jag ju blivit rätt förtjust med åren…)

Vilken är den fulaste/störigaste/mest utstickande bok DU äger? Har du läst den? Och är gula och orange toner möjligen de mest störande bokryggsfärgerna som existerar?