You are currently browsing the monthly archive for december 2012.

Böcker lästa:
67 lättlästa böcker
26 romaner
14 noveller/kortromaner
serieromaner
icke-skönlitteratur
ljudböcker

  • 48% av samtliga böcker skrevs av män, 46% av kvinnor och 6% av mer än en författare
  • 57% av alla författare var brittiska, 17% amerikaner, 11,5% svenskar, 7,5% kanadensare, 1,5% tyskar och 1,5% ryssar. Kvarvarande 4% delas mellan en japan, en österrikare, en australienare och en rysk-amerikan

I år har den lättlästa litteraturen fortsatt ta mycket plats, vilket syns i statistiken — nästan alla lättlästa böcker jag har läst skrevs av britter (och av ett jämlikt antal män och kvinnor).

Mycket av det lättlästa var bra, vilket har gjort det så mycket bittrare att det mesta jag läste på fritiden inte alls lyckades imponera. Det blev mest treor i betyg i år, och flera böcker lade jag ifrån mig för att aldrig plocka upp igen. Trist läsår, 2012.

Bäst
Störst intryck gjorde Lord Dunsany och Marlen HaushoferThe Charwoman’s Shadow var fantasy innan fantasy ens fanns och Die Wand väckte många blandade känslor. Jag förälskade mig även i The Name of the Wind, även om jag inte kände mig lika entusiastisk över del två i serien.

charwandwind

Annars var det tyvärr så att jag läste väldigt få bra böcker, och många av de böcker som var bra (Svavelvinter, Kallocain, I Am Legend) lämnade trots allt inte något större avtryck.

Sämst
The Steel Remains
av Richard Morgan råkade jag visst slänga i pappersåtervinningen. Kanske lite taskigt, för den hade nog varit helt okej (eller riktigt bra) om jag inte förläst mig på stereotypisk fantasy för längelängesen. Annars var Asimovs sci fi-deckare Dömd planet rätt trist, och svenska Nene Ormes och hennes Udda verklighet var i alla fall inte min inkörsport till urban fantasy.

Bästa idé
Jag fullkomligen älskar tanken bakom Chris Woodings lättlästa bok Pale. När kommer en vuxenbok på samma tema?

Litterärt nyårslöfte inför 2013

  • Lyssna på massor av ljudböcker när jag simmar med min nya, vattentäta mp3-spelare!
Annonser

Komplett lista över alla böcker jag läste 2012:

Skönlitteratur

*001. | Noonshade | James Barclay | Läste aldrig ut.
*002. | The Gunslinger| Stephen King | Läste aldrig ut.
003. | Das Parfum | Patrik Süskind | 3/5
004. | Fem personer du möter i himlen | Mitch Albom | 2/5
005. | Rainbows End | Vernor Vinge | 2/5
006. | The Left Hand of God | Paul Hoffman | 2/5
007. | Nicht ohne meine Tochter | Betty Mahmoody | 3/5
008. | A Dance with Dragons | George R. R. Martin | 4/5
009. | Varma Kroppar | Isaac Marion | 3/5
010. | Dömd planet | Isaac Asimov | 2/5
011. | Svavelvinter | Erik Granström | 4/5
*012. | The Steel Remains | Richard Morgan | Läste aldrig ut.
013. | Femtio sätt att träffa den rätte | Lucy-Anne Holmes | 2/5
014. | Battle Royale | Koushun Takami | 4/5
015. | Eld | Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren | 4/5
016. | Jellicoe Road | Melina Marchetta | 3/5
017. | Die Wand | Marlen Haushofer | 5/5
018. | I Am Legend | Richard Matheson | 5/5
019. | Kallocain | Karin Boye | 5/5
020. | Gerald’s Game | Stephen King | 3/5
021. | Cujo | Stephen King | 4/5
022. | The Charwoman’s Shadow | Lord Dunsany | 5/5
023. | Roadside Picnic | Arkadij & Boris Strugatskij | 3/5
024. | The Name of the Wind | Patrick Rothfuss | 5/5
025. | Torka aldrig tårar utan handskar: 1. Kärleken | Jonas Gardell | 4/5
*026. | Die undendlice Geschichte | Michael Ende | Ej färdigläst.
027. | The Wise Man’s Fear | Patrick Rothfuss | 3/5
028. | Hitta Violet Park | Jenny Valentin |
029. | Udda verklighet | Nene Ormes | 1/5
*030. | Särskild | Nene Ormes | Läste aldrig ut.
031. | Rubinrot | Kerstin Gier | 4/5


Noveller, kortromaner och novellsamlingar

001. | When Science Fiction Clichés Go Bad | Jennifer Pelland |
002. | Viskningar på dagis | Jonas Lejon |
Pretty Monsters | Kelly Link |
003. | The Wrong Grave |
004. | The Wizards of Perfil |
005. | Magic for Beginners |
006. | The Faery Handbag |
007. | The Specialist’s Hat |
008. | Monster |
009. | The Surfer |
010. | The Constable of Abal |
011. | Pretty Monsters |
012. | The Cinderella Game |
013. | Har man inget liv får man köpa ett som alla andra | Jonas Gardell | 3/5
014. | Tio stationer | Jenny Valentin |


Lättlästa böcker

001. | Spelet | Bali Rai |
002. | Mitt nya jag | Rosie Rushton |
003. | Utpekad | Nigel Hinton |
004. | Kråkflickan | Kate Cann |
005. | Skuggan | Lee Weatherly |
006. | Hemligheter | Alison Prince |
007. | Besökaren | Ann Halam |
008. | Vittne | Robert Swindells |
009. | Percy tur och retur | Catherine MacPhail |
010. | Vi ses, baby … | Kevin Brooks & Catherine Forde |
011. | Johnny Kemps återkomst | Keith Gray |
012. | Den blodiga handen | Charles Butler |
013. | Inbrottet | Pat Thomson |
014. | Fånge i tiden | Eric Brown |
015. | Tidsfrist | Allan Guthrie |
016. | Fånge på Alcatraz | Theresa Breslin |
017. | Lögner | Joanna Kenrick |
018. | Naserian | Anders Trense |
019. | The Two Jacks | Tony Bradman |
020. | Young Wizards | Michael Lawrence |
021. | L-L-L-Loser | Catherine Forde |
022. | Fame Thing | Jonathan Meres |
023. | Funny Business | Steve Barlow & Steve Skidmore |
024. | Twocking | Eric Brown |
025. | Crazy Love | Eric Brown |
026. | Dream On | Bali Rai |
027. | Shut it! | Pete Johnson |
028. | Game Boy | Alan Durant |
029. | Chocolate Moon | Mary Arrigan |
030. | Hemligt kär | Joanna Kenrick |
031. | Hunted | Elizabeth Kay |
032. | Tomhetens furste | James Lovegrove |
033. | The Lord of Tears | James Lovegrove |
034. | Två ord | Tanya Landman |
035. | Familjen Skum | Kaye Umansky |
036. | Knivsegg | Robert Swindells |
037. | Exit Oz | Catherine Forde |
038. | Ormbiten | Robert Swindells |
039. | Gangsterbröder | Nigel Hinton |
040. | Hämndnatt | Cathrine MacPhail |
041. | Illusioner | Judy Waite |
042. | Stenkoll | Catherine MacPhail |
043. | Myrguden | James Lovegrove |
044. | Familjen Skum knackar på | Kaye Umansky |
045. | Briggsy | Isla Dewar |
046. | Pale | Chris Wooding | 3/5
047. | Wasted | L.A. Weatherley |
048. | The Curse Box | E.E. Richardson |
049. | Hemlös | Mary Arrigan |
050. | Wild Song | Jane Eagland |
051. | Dan’s War | Robert Swindells |
052. | My Name is O | Sam Enthoven | 2/5
053. | Contingency Plan | Lou Allin |
054. | Cleanup | Norah McClintock |
055. | Agent Angus | K.L. Denman |
056. | Living Rough | Cristy Watson |
057. | Farmed Out | Christy Goerzen |
058. | Fajt | Chris Powling |
059. | The House of Lazarus | James Lovegrove |
060. | Something Noble | William Kowalski |
061. | The Middle Ground | Zoe Whittall |
062. | The Goddaughter | Melodie Campbell |
063. | The Next Sure Thing | Richard Wagamese |
064. | Ghosting | Keith Gray |
065. | The Chain | Keith Gray |
066. | Charming! A Cinderella Story | Morgan Michaela |
067. | Long Jump High | Doyle Malachy |

Ljudböcker

001. | Johnny Kemps återkomst | Keith Gray |
002. | Blå tummen – Med prinsessornas hopkok | Herman Lindqvist | 3/5

Serieromaner och annat seriebaserat

001. | Cthulhu Tales #1 | Mark Waid, Keith Giffen, Steve Niles m.fl. | 2/5
002. | Cthulhu Tales #2 | Flera författare |
003. | 28 Days Later: The Aftermath | Steve Niles (story), Dennis Calero, Diego Olmos, Nat Jones & Ken Branch (illustrationer) | 1/5
004. | Zelda 2: Kampen fortsätter | Lina Neidestam | 5/5
005. | Alena | Kim W. Andersson | 3/5

Icke-skönlitteratur — faktaböcker, populärvetenskap, biografier etc etc

001. | Toujours Tingo | Adam Jacot de Boinod | 3/5
002. | Sick! From Measly Medicine to Savage Surgery | Nick Arnold |
003. | Den yttersta gränsen | Frances Ashcroft |
*004. | Climate Refugees | Collectif Argos, Hubert Reeves & Jean Jouzel | Ej färdigläst, fortsätter nästa år.
005. | Science fiction så in i Norden | Peter Öberg | 4/5
006. | Konsten att vara kvinna | Caitlin Moran | 3/5

KONSTEN ATT VARA KVINNA9789100131111
av Caitlin Moran

Caitlin Moran skriver självbiografiskt och humoristiskt om feminism och om hur det är att vara kvinna. Kapitlen är uppdelade efter typiska kvinnohändelser: 1. Jag börjar blöda! 2. Jag får päls! 3. Jag vet inte vad jag ska kalla mina bröst! etc.

Jag läser sällan självbiografier, men jag kan tycka att de är som bäst när man antingen känner igen sig väldigt mycket i författaren… eller inte alls. Moran är av det senare slaget. Hon växte upp i Storbritannien i en urfattig tattarfamilj där alla bodde ovanpå varandra och där skolgången väl var sisådär. När hon fick mens visste hon liksom inte vad mens var.

Med det i åtanke är det förstås intressant att höra hur hon ser på jämställdhet, men det är också där mitt intresse för boken svalnar lite. Det känns helt enkelt inte som om Moran har något nytt att tillföra. Har man läst någonting alls om feminism de senaste tio-tjugo åren kommer man att känna igen sig, och antagligen störa sig på trötta skämt i stil med ”Kvinnor ska också vara chefer! FATTA vad alla chefer skulle vara snygga i håret!” och ”ALLA kvinnor har garderoben FULL med skor de aldrig använder!”

(Har man däremot aldrig läst om feminism tidigare kan den här boken säkert vara en bra inkörsport. Bra mycket trevligare än Kort kjol och Linda Skugge, som jag började med.)

Den enda gången det bränner till lite är när Moran sitter på abortkliniken. Där sitter också en ung, irländsk tjej. Resten av kapitlet handlar om abortlagar i allmänhet och Irlands abortförbud i synnerhet. Samtidigt som jag läste abortkapitlet dog en irländsk kvinna som vägrats abort. Fostret dog i magen men läkarna vägrade operera ut det eftersom små, små livstecken fortfarande fanns kvar. Hon var tvungen att vänta, sa de, tills barnet självdog. Tyvärr hann kvinnan dö innan dess.

Konsten att vara kvinna är ingen måste-läsning, men rätt rolig ändå. Den svenska översättningen av Molle Kanmert Sjölander är utmärkt. När hon använder ordet ”hen” accepterar jag det utan att blinka. Klart Moran hade skrivit hen, om hon kunnat svenska.

How to be a Woman
Konsten att vara kvinna
Översättning: Molle Kanmert Sjölander
Utgiven av Albert Bonniers förlag 2012
Betyg: 3/5

Så här börjar boken: Idag fyller jag 13.

RUBINROT2010_rubinrot
av Kerstin Gier

Gwendolyns släktingar kan resa i tiden. Nå, inte alla, men det finns en gen för tidsresande som man kan ärva om man har otur. Ja, alltså… de andra i familjen tycker ju att den där genen är jättebra, men Gwen själv är väldigt, väldigt glad för att det inte var hon som ärvde den. Att det var Charlotte som fick det ansvaret.

Tidsresandet börjar någon gång i sextonårsåldern. Den resande har ingen som helst kontroll över när resorna händer eller hur länge de varar. Livsfarligt, alltså! Gwens kusin Charlotte har fått ägna hela sin uppväxt åt att lära sig prata olika språk, spela olika instrument, dansa olika danser… Medan Gwen har fått ett alldeles normalt, modernt liv.

Tyvärr visar det sig att det var Gwen som hade genen…

Rubinrot är 90% glad mysläsning och 10% skrynkelpannat funderande över tidsresor och hur de skulle fungera i praktiken. Gier håller sig inte till några konventioner, utan har satt upp sina alldeles egna ramar och regler för tidsresorna, vilket bara känns roligt.

Intrigen kretsar kring Gwendolyns släkt och vad de använder tidsresorna till. De har nämligen ett ultimat mål med dem… och nu måste Gwen hjälpa dem att uppfylla det. Rubinrot är första delen i en serie av tre böcker, så speciellt mycket avslöjas inte om de olika släktingarna och deras motiv, men det låter sig anas att alla kanske inte är så trevliga precis.

Det är en bok med en hel del mystik, lite kärlek och massor av igenkännande (jag kan inte heller tala franska, spela några instrument eller dansa fint). Gwen är en bra hjältinna, speciellt i kombination med sin bästa vän Leslie som kommer med en massa ogenomtänkta men ändå fullständigt vettiga idéer i stil med ”ta med dig mobilen till 1600-talet, så kan du knäppa kort!”.

Det är en snygg krock mellan nutid och dåtid, och jag ser redan fram emot nästa del i serien.

(Boken finns på svenska under namnet Rubinröd, utgiven av Bonnier Carlsen.)

Rubinrot
Del 1 av 3 i serien ”Liebe geht durch alle Zeiten”
Utgiven av Arena 2012
Betyg: 4/5

Så här börjar boken: Während sie sich auf die Knie fallen ließ und anfing zu weinen, schaute er sich nach allen Seiten um.

God jul på er!

Titta vad jag hittade i mormors bokhylla, mitt under alla juligheter. Hur många är avis på datummärkningen?

20121224-190738.jpg

20121224-190755.jpg

Jag läser ju gärna böcker på tyska emellanåt, men scheiße vad svårt det är att veta vilka böcker som finns. Jo, klassikerna fattar man ju — men hur ser det till exempel ut på den tyska fantastikfronten? Keine Ahnung!

Så i november började jag leta tyska bokbloggar. Processen att hitta tyskar med samma boksmak som jag har varit omständlig på Kafka-nivå (ALLA tyskar läser deckare!?). Men nu har jag precis börjat få lite utdelning, åtminstone på fantasyfronten.

Så jag tänkte dela med mig av några bloggar, utifall det skulle sitta någon annan svensk därute och desperatgoogla ”rezension + phantastik + deutschland”.

  • Papierflüster läser mestadels fantasy, och precis som svenska fantastikbokbloggare som hör talas om en svensk fantastikförfattare slår hon baklängesvolter när en tysk skriver något fantastikit. Nyligen tipsade hon om Richard Schwartz och hans Das erste Horn, där ett gäng klassiska fantasykaraktärer plötsligt finner sig insnöade på ett värdshus.
  • Buchjunkies består av tre ungdomar som skriver mängder av recensioner. Nästan allt är fantasy eller ungdomsböcker, fast dessvärre ofta i en äcklig paranormal romance-kombo (så gott som alla böcker har amerikanska författare). Dock en välskriven blogg som är trevlig att läsa. Recenserade nyligen hela Harry Potter-serien, som lästes för första gången.
  • Fantasie-und-Traeumerei drivs av en 28-åring som älskar Flickan med glasfötter lika mycket som jag gör. Älskar gör hon även Berlinförfattaren Tobias O. Meißners bok Barbarendämmerung. Och det är hon inte ensam om — tydligen har den hyllats enhälligt av den tyska kritikerkåren.

Det jag slås mest av under mitt blogghoppande är att tyskarna inte alls läser samma grejer som vi svenskar. Stora titlar som Hungerspelen och A Game of Thrones går förstås inte att komma undan, men går man ett snäpp nedåt på popularitetsskalan ser det helt annorlunda ut.

Är inte det de böcker vi själva hittar och sedan tipsar varandra om? Har vi blivit en ankdamm? Kul med en ny ankdamm i så fall, i form av ett annat lands bloggosfär.

tysk bok

 

UDDA VERKLIGHETOmslag: Udda verklighet
av Nene Ormes

Udda drömmer sanndrömmar, fruktansvärda sanndrömmar om våld och mord. När så hennes bästa vän Daniel försvinner börjar hon drömma om honom. För att kunna rädda Daniel söker sig Udda in i Malmös hemliga värld, där andra som hon finns. Snart rör hon sig bland hamnskiftare och orakel i en värld hon aldrig hade kunnat föreställa sig. Men kan någon hjälpa henne att hitta Daniel?

Jag träffade Nene Ormes på bokmässan tidigare i år och hörde henne prata om sina böcker. Jag slogs genast av hur vältalig och karismatisk hon var, som till synes utan att anstränga sig trollband en hel publik och fick oss alla att både skratta och rysa på rätt ställen. Så kanske var det något sånt jag förväntade mig när jag sedan plockade upp Udda verklighet och började läsa.

Dessvärre tycker jag inte riktigt att hon når fram på samma sätt i skrift (även om alla andra verkar tyck det?). Fingertoppskänslan saknas och tempot vacklar redan från första meningen. Jag blir aldrig intresserad av Malmös hemliga värld, hur gärna jag än vill. I jämförelse med min barndoms Harry Potter känns världen kulissartad och människorna underligt anonyma.

Klart att det är roligt med svensk fantasy, och boken har faktiskt sina fina sidor med. Men det är bara att konstatera — hade den svenska anknytningen inte funnits hade jag nog lagt ifrån mig Udda verklighet innan den tog slut. Den är ju inte ens skriven på speciellt bra svenska.

Udda verklighet
Utgiven av Styxx Fantasy 2010
Betyg: 2/5

Så här börjar boken: Luften brinner i hennes lungor och benen lyfter knappt från asfalten när hon slänger sig in i en portuppgång.

ROADSIDE PICNIC
av Arkadij & Boris Strugatskij

Roadside Picnic är en riktig sci fi-klassiker, men kanske mest känd som boken som inspirerade till filmen Stalker. Som kanske mest är känd som filmen som inspirerade till datorspelsserien S.T.A.L.K.E.R.. Fast numera är Stalker möjligen mer känd som filmen som inspirerade till boken Metro 2033. Som också blev ett spel. …Hur som helst kan man nog sluta sig till att det finns något här som engagerar…?

Jorden har fått besök av utomjordingar. Visserligen bara en gång och det var ingen som såg dem — men de platser de besökte har för alltid förändrats, ungefär som om de terraformerats med en annan planets fysiklagar i åtanke. Underliga, rent livsfarliga händelser utspelar sig i dessa ”zoner”, och de har alla spärrats av för mänsklighetens säkerhet. Men de som bor i anslutning till zonerna kan inte undgå deras påverkan. Forskarna vallfärdar förstås dit, men de få barn som föds lider av olika mutationer och det uppstår snart en svart marknad för utsmugglade utomjordiska artefakter.

Precis som allt annat zonrelaterat är de här artefakterna i närmast obegripliga och det är förstås strikt förbjudet att föra med dem ut ur zonerna. De som ändå försöker kallas stalkers. Redrick Schuhart är en stalker som får höra ryktet om den ultimata artefakten, en artefakt som kan uppfylla önskningar…

Okej, det om Redrick är alltså själva huvudintrigen och allt annat är bara bakgrundsstory. Men ärligt talat är det ju den som är intressant. Bjud mig på en kanna te så kan jag sitta en hel kväll och diskutera olika teorier om vad det var för utomjordingar och vad syftet var med deras Tellus-drive by. Inramningen är både unik och fantasieggande, så jag förstår precis varför Roadside Picnic blivit en klassiker. Men det är inte heller så svårt att förstå varför den återuppfunnits i andra format med nya handlingar — Redricks berättelse engagerar faktiskt inget vidare.

Bokens namn kommer för övrigt från en av de de mer knäckande teorierna om varför utomjordingarna kom till jorden. Teorin går ut på att de aldrig ens lade märke till mänskligheten. Att de bara slog sig ner för en stund, som människor på picknick, och sedan försvann lika fort igen utan att lämna annat efter sig än skräp. Skräp som mänskligheten sedan förundrats över på samma sätt som en skata som hittar en kvarglömd plastmugg.

Piknik na obochine (1977)
Roadside Picnic
Översättning Antonia W. Bouis
Utgiven av Gollancz 2007
Betyg: 3/5

Så här börjar boken: ”I suppose that your first serious discovery, Dr. Pilman, would be considered what is now called the Pilman Radiant?”
”I don’t think so. The Pilman Radiant wasn’t the first, nor was it serious, nor was it really a discovery. And it wasn’t completely mine, either.”

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3