DIE THERAPIEdie therapie sonderausgabe
av Sebastian Fitzek

Jag hittade Die Therapie på en bokbytarhylla på hotellet under semestern och bestämde mig för att ge Fitzek en ny chans, trots mitt svala intresse för hans enda svensköversatta bok, Psykbrytaren. Han är trots allt stor i Tyskland, så lite bra borde han väl vara?

Och ja, faktum är att jag gillade Die Therapie betydligt bättre; jag till och med tyckte att den var lysande. En riktigt spännande psykologisk thriller som fick mitt hjärta att klappa fortare både vid poolkanten och i poolen. Jag njöt verkligen av att läsa den, it kept me guessing så att säga — hur jag än försökte lista ut hur allting hängde ihop kunde jag omöjligt göra det!

Men.

Sen gjorde Fitzek mig besviken. Igen. På exakt samma sätt som i Psykbrytaren: Han låter slutet paja resten av berättelsen. Och då menar jag att han verkligen totalpajar den, att han kraschar boken så långt åt helvete att ingen räddning finns. Alla röda trådar tjorvas ihop i en och samma skitförklaring och det visar sig att ingenting som hände i boken har spelat någon som helst roll, någonsin. (Spoiler i vittext: Allt är en satans DRÖM!)

Vafan, Fitzek — igen? På riktigt?

Våga vägra författare som inte kan skriva vettiga slut. Om ni vill veta vad boken handlar om så står det på internet. I’m so outta here.

Die Therapie
Utgiven av Knaur Taschenbuch 2010
Betyg: 3/5

Så börjar boken: Als die halbe Stunde verstrichen war, wusste er, dass er seine Tochter nie Wiedersehen würde.