BRODECKS RAPPORTbrodeck
av Philippe Claudel

När jag fick den här boken av min pappa sa han: ”Läs bokens första mening. Då kommer du att förstå hur bra den är.”

Det visade sig stämma, så här lämnar jag lite utrymme för den som vill scrolla ner och läsa första meningen längst ner i det här inlägget. Bra, va? Läs boken nu.

För den som möjligen behöver övertygas lite mer:

BRODECKS RAPPORT utspelar sig i en icke namngiven liten bergsby på fransk-tyska gränsen efter andra världskriget. Brodeck, mannen i titeln, har återvänt hem till sin familj efter sin tid som koncentrationslägerfånge. Han var en av två män i byn som blev utpekade som annorlunda när soldaterna kom.

Brodeck är trots det glad att vara hemma igen. Han för ett stilla liv med familjen och skriver sina rapporter om väder och växter och livet i byn – kanske finns det någon i storstan som läser rapporterna när han skickar in dem, han vet inte så noga, ibland får han betalt.

Så sker ett mord. En man i byn, en nyinflyttad främling, blir nerstucken på byns värdshus av en mobb eniga om att han var alltför konstig, alltför annorlunda, ett hot. Och Brodeck begår det ödesdigra misstaget att kliva in på värdshuset just som det här har hänt. Efter viss förvirring bestäms det att Brodeck måste göras medskyldig. Han ska skriva en rapport, bestämmer de andra männen, där han rättfärdigar mordet. En rapport som förklarar för pamparna inne i storstan att byborna faktiskt inte hade något annat val än att döda främlingen.

Åh så bra skrivet det är. Så fruktansvärt skickligt skrivet om intolerans och rädsla, så klaustrofobiskt och vackert på en och samma gång. Och så obevekligt. Claudel låter det mesta utspela sig under ytan och nästan ingenting sägs rakt ut – precis som den här typen av saker fungerar i verkliga livet, tänker jag – och känslan av hur bedrägligt lugnet är och hur alarmerande hotfull stämningen växer sig blir bara starkare och starkare allteftersom boken obevekligt rullar framåt.

Nej, det är ingen upplyftande läsning. Men ändå poetiskt vacker på många sätt. Brodeck är en tänkare, som vandrar i bergen och filosoferar om betydelsen av allt från ord till rävar. Han har vänner också, och hans kärlek till dottern är lika ljus som hatet är mörkt. Brodecks rapport tvingar läsaren att konfrontera inte bara människans ondska, utan även människans godhet. En modern klassiker.

Le Rapport de Brodeck (2007)
Brodecks rapport
Översättning: Lars Erik Sundberg
Utgiven av Norstedts 2009
Betyg: 5/5 – läs för fan *slår boken i huvudet på*

Så börjar boken: Jag heter Brodeck och jag hade ingenting med det här att göra.