You are currently browsing the category archive for the ‘Ljudböcker’ category.

path-of-destructionTwo there should be; no more, no less. One to embody power, the other to crave it.
– Darth Bane

Efter Rogue One klev jag ut från biografen, för första gången genuint intresserad av att veta mer om Star Wars-universat. Snabbt såg jag om alla de andra filmerna – men det släckte inte törsten efter mer. Skulle jag våga ge mig på min första Star Wars-bok istället? Och i så fall: var tusan börjar man?

Efter en snabb googling verkade konsensus på internet vara att man bör göra ett av dessa två:

  • Läsa Thrawn-trilogin från 1991-1993 som ett bra intro
  • Läsa vad tusan man vill som låter intressant

Jag valde alternativ två. Det blev en tio timmar lång, nästan fånigt välproducerad ljudbok om Darth Bane, sithen som införde rule of two.

Vi lär känna Bane i början av boken som en 23-årig gruvarbetare på en miserabel liten planet i the Outer Rim. Planeten är del av republiken men ligger så långt ut att de som bor där sällan ser några fördelar med det, utan tvärtom ofta känner sig utnyttjade av republiken, som köper deras produkter billigt, värvar deras unga som soldater – och drar vidare till nästa planet. Stödet för sith är starkt.

Karpyshyn lyckas riktigt bra med att förklara den mörka sidans dragningskraft och göra ”sith vs jedi” till en inte fullt så svartvit fråga. Det är lätt att dra paralleller till dagens politik och hur människor i utsatta områden tappar tron på den goda staten. Det är så självklart, ur Banes perspektiv, att välja sithsidan. Och när bokens enda kvinnliga karaktär introduceras – en föredetta jedi som bytt sida – förstår man henne bara alltför väl.

Boken som helhet får en stark trea av mig. Det är ingen fantastisk prosa eller något för den djupa tänkaren, men en nog så underhållande historia i högt tempo. För mig som nybörjare besvarar boken därtill många frågor om allt från politik och historia till stridsteknik med ljussvärd. Ljudboken är välproducerad och känns lyxig, med en riktigt bra uppläsare, schyssta ljudeffekter och välavvägt bakgrundssorl. Stundtals känns boken lite seg eftersom man ju vet i förväg ungefär vad som ska hända, och Karpyshyn väger inte alltid upp för den förutsägbarheten i hur han skriver.

Star Wars: Darth Bane: Path of Destruction
Utgiven av Arrow Books Ltd 2006
Utgiven som ljudbok av Random House Audio 2012
Uppläsare: Jonathan Davis
Serie: Del 1 av 3 i serien ”Star Wars: Darth Bane”
Betyg: 3/5 – bra bok

Så börjar boken: In the last days of the Old Republic, the Sith – followers of the Force’s dark side and ancient enemies of the Jedi order – numbered only two: one Master and one apprentice. Yet it was not always so.

TJÄRVEN [mp3-bok]tjarven
av John Ajvide Lindqvist

Klassåterträff i Stockholms skärgård. Det är midsommar, men trots det olämpliga datumet blir de ändå ett litet gäng som tar båten ut till Tjärven. Och där går allt åt helvete.

Tjärven är en tajt zombiethriller med högt tempo och mycket splatter. Lindqvist lägger precis rätt mängd tid på att förankra alla karaktärer innan slakten sätter igång. Det förruttnade, uppsvällda, genomvidriga kontrasterar fint mot det helyllesvenska i deras skärgårdsmidsommar och ända in i slutet är det oklart hur det ska gå för alla. Ett tydligt bevis på att vår svenska Stephen King kan skriva kort också, när han vill.

Mest cred ska författaren ha för realismen. Det är skönt att ingen tog med sig skjutvapen till midsommarfirandet och att samtliga är ungefär lika bra på överlevnad som jag och min granne. Klasskamraternas första möte med en zombie är inget mindre än lysande.

Det är Lindqvist själv som är berättarröst i mp3-boken, men jag vet inte om det var rätt val. Han är inte alls dåligt, men han pratar ganska monotont och det gjorde att jag ibland tappade koncentrationen och började tänka på annat.

Tjärven
Speltid ca 5 timmar
Uppläsare: John Ajvide Lindqvist
Utgiven av Rigmondo 2011
Betyg: 4/5

Så här börjar boken: Karl-Erik och Markus står på bryggan med händerna i byxfickorna och begrundar farkosten som ska bära dem till deras undergång.

NÄR BÖRJAR DET RIKTIGA nar_borjar_det_riktiga_livet-fredrik_lindstrom-18945621-frntlLIVET [ljudbok]
av Fredrik Lindström

Fredrik Lindström känner vi väl huvudsakligen till som komiker och språknörd, men han har också skrivit ett antal (fyra?) novellsamlingar om livet och människan. När börjar det riktiga livet är den senaste av dem.

Varje kapitel är ett kort nedslag i en ny persons liv. Vi får bland annat möta paret som har ett dyrt lyxkök de aldrig lagar mat i, kvinnan som gömmer sig för sitt barn på lekplatsen och mannen som har köpt en båt för att kanske äntligen få knulla. Vanliga svenskar, liksom.

Eftersom ingenting egentligen ”händer” är det nog lätt att avfärda hela novellsamlingen som bagatellartad, men det ska man inte vara alltför snabb med. Är man bara lite filosofiskt lagd och intresserad av människor i största allmänhet, och vår roll i det moderna samhället i synnerhet, så kan man få ut en hel del av en sån här samling, för den ligger onekligen rätt i tiden. Personligen märkte jag att det berodde mycket på min egen dagsform huruvida jag fann någon mening i novellerna eller inte — och likaså om jag fann dem nedslående eller upplyftande (fast med tanke på bokens namn är de nog tänkta att vara nedslående!?).

Om möjligheten finns skulle jag rekommendera att man lyssnar på När börjar det riktiga livet tillsammans. Den är bara tre timmar lång så det krävs inte många sittningar för att lyssna igenom den, och när de olika liven börjar flimra förbi kan det vara kul att ha någon att diskutera dem med.

Att Lindström läser upp sin egen bok är förresten ett riktigt genidrag. Hans diskreta Eskilstuna-gnäll passar fantastiskt bra ihop med innehållet.

När börjar det riktiga livet
Speltid ca 3 timmar
Uppläsare: Fredrik Lindström
Utgiven av Albert Bonniers förlag 2011
Betyg: 3/5

Ni har väl inte missat att Gillian Flynns ”Mörka Platser” är på rea som ljudbok?

Jag lånade hem den häromdagen och nu lyssnar jag på vägen till och från jobbet — såå bra promenader! ^_^

 

morka_platser-gillian_flynn

 

John Ajvide Lindqvist ger ut en ny bok nu i maj.

[utrymme för snabb andhämtning]

Tjärven heter den, och kommer i alla fall för tillfället bara att komma som e-bok och ljudbok. Från vad Lindqvist själv berättar i klippet nedan låter det som om boken är lite av ett experiment från hans sida, som kommer att skilja sig en del från hans tidigare böcker. Han ville skriva något lite mer actionfyllt den här gången, säger han, och gav sig därför bara 35 dagar att skriva den. Slutresultatet beskriver han som ”en rejält splattrig zombiehistoria”.

Samtidigt låter boken väldigt, väldigt Lindqvist – komplett med en ö, en fyr och flertalet ungdomar som lyssnar på popmusik.

Så vad tror vi?

Själv hoppas jag på något i stil med äckelzombien, det drunknade liket, som skrämmer vettet ur Mahler och Anna i Hanteringen av odöda – även om utdragna obehagsscener i stil med den antagligen inte går ihop med splatter.

Titel: Familjegraven (ljudbok)
Författare: Katarina Mazetti
Serie: Uppföljaren till ”Grabben i graven bredvid”
Betyg: 4/5

Storstadstjejen Desirée flyttar in hos bonden Benny ute på landet, och snart har de inte bara ett utan tre barn. Bonde som han är ställer sig Benny lite oförstående inför Desirées knasiga tankar om att fortsätta arbeta. Vill hon inte vara hemmafru – sylta, safta och knyppla – som alla andra kvinnor i byn?

Jag har inte läst Grabben i graven bredvid, men nu har jag lust att göra det! Familjegraven är en väldigt rolig bok som bjuder på många skratt, mitt i huvudpersonernas vardagselände. Jag vet inte hur hon lyckas, men Mazetti kan få en att skratta till och med när man verkligen inte b o r d e. Ett ganska talande exempel var när både jag och min kära mor bröt ihop i ett frustande gapskratt, samtidigt som deras döende son låg inne för operation.

Jag rekommenderar stark att lyssna på den som ljudbok, för det tror jag att den tjänar mycket på (den hade antagligen fått en trea i bokform). Det är nämligen så att Desirée och Benny berättar vartannat kapitel, med sina två helt väsensskilda berättarröster: Desirées försynta, lite trötta röst i kontrast till Bennys högljudda, dialektala bonnmål. Min enda invändning är att skillnaden i ljud är lite f ö r stor – ofta fick vi dra ner när det var Bennys kapitel, och höja volymen igen när Desirée pratade.