You are currently browsing the tag archive for the ‘hannele mikaela taivassalo’ tag.

Böcker lästa:
33 romaner
16 noveller/kortromaner
10 serieromaner
ljudböcker
lättläst
3 icke-skönlitteratur
(74 totalt)

Bloggstatistik

Bloggstatistik2

(övriga = 2 kanadensare, 2 ryssar, 2 fransmän, finlandssvensk, 1 kinesamerikan och 1 fransk-iranier, samt 1 med författare från olika länder)

Bloggstatistik3

Årets inofficiella tema
Det bara blev så: i år läste jag svenskt. Och allt var BRA. Eller, faktum är att svenskarna var helt fantastiska i år. Kolla bara:

2013 var året då Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg skrev färdigt Nyckeln, det fenomenalt värdiga avslutet på Engelsfors-trilogin. Det var också året då Anders Fager blev min nya husgud efter Jag såg henne idag i receptionen, och jag läste böcker av Hannele Mikaela TaivassaloKarin Tidbeck och Pontus Joakim Olofsson och bara svimmade av lycka över hur bra allting var. Heja Sverige!

bäst svenskt

Roligaste boken
Ännu en svensk bok — En man som heter Ove, givetvis. Vi lyssnade på ljudboken under en långresa, mamma, jag och tonåriga lillebror, och vi skrattade så att vi grät (ibland grät vi för att den var sorglig också), och nu har vi massvis med interna skämt som vi går runt och slänger oss med. Fantastiskt bra bok av Fredrik Backman, klart värd hypen!

Tråkigaste boken
Stephen Kings
gamla skräckklassiker It, där han berättar exakt (!) samma berättelse två gånger på raken. Jag blir fortfarande upprörd när jag tänker på Det.

Årets besvikelse
Jag hade hört att Sebastian Fitzek var så bra — Tysklands mest hyllade thrillerförfattare! — men för mig floppade han totalt. Visst skriver han bra, men efter att ha läst både Psykbrytaren och Die Therapie börjar jag ana ett jobbigt mönster, för han pajade båda böckerna på precis samma sätt — med dåliga slut som diskrediterar resten av boken.

Årets två bästa böcker
Nej, det går inte att välja. Så förtjust som jag blev i Red Seas Under Red Skies av Scott Lynch har jag inte blivit i en fantasybok sen jag var typ tolv. Grymmaste feel good-känslan under samtliga 628 sidor, och jag blev hopplöst förälskad i allt och alla. Men Nyckeln var också en riktig toppenbok, efterlängtad som den var. Jag låg uppe till tio i sju en morgon för att läsa ut den, no regrets.

En oväntad favorit
På semestern hittade jag Paul Bokowskis novellsamling Hauptsache nichts mit Menschen i en bokhylla med kvarlämnade böcker, läste och älskade.

Bästa nya bokbloggen
I år, som alla år, har jag börjat läsa några nya bokbloggar. Mina två favoriter bland dessa är utan tvekan Fantastisk Fiktion, en bloggare med superb smak som recenserar så bra att jag blir grön av avund (speciellt när böckerna är dåliga, hähä) och Smutstiteln, bokbloggen med legogubbar, tyska torsdagar (eller försök till dem, i alla fall) och det oslagbart bästa namnet + slogan på en bokblogg någonsin. Tack för i år!

Förra årets nyårslöfte
”Lyssna på massor av ljudböcker när jag simmar med min nya, vattentäta mp3-spelare!”

Utvärdering: Eftersom jag sa upp mitt gymkort redan i januari (…) gick det väl sådär med den tanken. Däremot har jag faktiskt satsat en del på ljudböcker i alla fall och har lyssnat i både skidspåret och i bilen, såväl som på diverse promenader. Sju stycken hann jag med, vilket är en klar förbättring från tidigare års 1, 0, 2 och 2 (varav tre var jobbrelaterade *host*).

Litterärt nyårslöfte inför 2014

  • Blogga bättre! I år har bokbloggandet fått släpa efter och jag har en hel bunt orecenserade bokstackare som förtjänar uppmärksamhet. I löftet ingår att jag ska ägna januari åt att komma ikapp med recensioner på böcker som känns viktiga, och sedan se till att inte hamna efter igen. Känner mig pepp!

GOTT NYTT ÅR!

SVULTENsvulten
av Hannele Mikaela Taivassalo

Jorunn Larsdotter levde i slutet av 1700-talet. Sedan blev hon förrådd. Nu är hon Jorunn Själfhämnd, ett blodtörstigt rovdjur som för ett kringflackande liv i Europas huvudstäder.

I bokens början har hon precis återvänt till Helsingfors för fortsätta den hämnd hon ägnat sig åt i generationer, den enda röda tråd som finns kvar i hennes liv.

Svulten är en bok helt utifrån vampyrens perspektiv. En äkta, klassiskt gotisk vampyr komplett med kista och allt. Taivassalo beskriver närgånget hur vampyren rör sig ute bland människorna — kropparnas olika dofter, förstärkta av det skrapa luktsinnet, tunn hud, bultande hjärtan, avdunstande värme. Det är en mycket fysisk bok, nästan kväljande så. Jorunns omänsklighet får det stundtals att krypa i mig (hon ser mig väl inte?) och sättet hon ser på människor gör mig både illa till mods och lite upphetsad.

Det är en speciell bok med ett speciellt språk som man antingen älskar eller hatar. Som vampyrporträtt träffar det mitt i prick; Jorunn är storslagen och tragisk på samma gång. Så ensam och stark i sitt eviga liv. Författaren gör dessutom ett lysande arbete med miljöerna. Vilnius, Västberlin, Sankt Petersburg, Stockholm, Köpenhamn — Norra Europa är som gjort för skräck och gotik.

Sedan jag slutade köpa (och började låna) böcker förra hösten är Svulten den enda bok jag faktiskt känt något behov av att inhandla. Tackar In another library för ett lysande boktips!

Svulten
Utgiven av Schildts & Söderströms 2013
Betyg: 5/5

Så börjar boken: Det jag berättar nu kommer du att glömma.

Jag vet att det är lite tyst här på Bokmalande just nu. Men det är bara för att jag testar en nygammal, skitspännande grej.

Jag lånar böcker. På bibliotek.

[Utrymme för lämpligt imponerade flämtningar.]

Gått på bibliotek, det har jag då alltså inte gjort sedan jag flyttade hemifrån och fick egna bokhyllor. Men nu har bokhyllorna fått utrymmesbrist och min plånbok har, eh, motsatsen till utrymmesbrist. Så jag tänkte, what the hell, biblioteket, gamle vän!

Förutom det faktum att mitt typ femton år gamla lånekort fortfarande fungerar… så är det roligaste med min biblioteksrenässans hur mycket den påverkar vad jag läser.

Läsande som gynnas av ett lånekort:

  • Ljudböcker, helt plötsligt lyssnar jag på dem. Jag har aldrig någonsin känt mig sugen på att köpa en ljudbok, men med fri tillgång till dem har min nya hobby snabbt blivit att ”gå… nånstans”.
  • Äldre böcker, massor av bra författare har dem. Såna som man kanske prioriterar bort när man köper böcker, eftersom författaren i fråga har skrivit nyare grejer. Men på mitt nattduksbord ligger nu både ”Hundra procent fett” av Liv Strömquist och ”Svålhålet” av Mikael Niemi. Hade nog tyvärr aldrig hänt annars.
  • Otympliga böcker, fula böcker och aslånga serier. Seriöst, vem vill ha fula åbäken hemma i bokhyllan? Och vem köper första delen i ”Wheel of Time” och hoppas på det bästa? På mitt bibliotek har de lyckats klämma in hela Gaimans ”Sandman”-serie på en enda stackars överbelastad hylla — lätt att jag ska låna den! (Sandman, inte hyllan. Se citat av Mark Twain nedan.)

Jag är också allmänt chockad över att bibliotek nu för tiden är så moderna. De har liksom internetsidor. Och man kan logga in där och låna och reservera böcker hemifrån. ”Den vill jag ha och den vill jag ha och den vill jag ha”, klick, klick, klick — och så skickar de snälla bibliotekarierna ett sms när man kan komma och hämta boken. Lite som ”Varor från Adlibris AB hämtas på Affären du annars aldrig går till”, fast utan fakturan.

Man kan till och med komma med önskemål om vilka böcker ens lokala bibliotek borde köpa in. Konsumentmakt! Hittills har jag önskat mig två böcker — ”Fred så gyllene” av Stefan Hagel och ”Svulten” av Hannele Mikaela Taivassalo. Återstår bara att se om de köper in någon av dem.

4 citat om bibliotek:

”När det ligger staplar av böcker överallt i mitt bibliotek, på golvet, i stolarna, o.s.v., så beror det på att det nästan är omöjligt att låna bokhyllor.” – Mark Twain

”Bibliotek är bättre på att hjälpa dig genom perioder utan pengar än pengar är på att hjälpa dig genom perioder utan bibliotek.” – Okänd

”What is more important in a library than anything else – than everything else – is the fact that it exists.” – Archibald Macleish

”You want weapons? We’re in a library! Books! The best weapons in the world!” – Doctor Who

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3