You are currently browsing the tag archive for the ‘melina marchetta’ tag.

En sista sammanfattning så är jag klar med 2012.

Längst ner i varje bokrecension här på Bokmalande kan man läsa bokens första mening(ar). Det är information jag har med för att jag tycker att det är kul — inte för att jag inbillar mig att det säger något alls om hur bra boken är.

Snygga inledningar förtjänar helt enkelt sitt alldeles eget erkännande.

Här är de tre bokstarter som inspirerade mig mest 2012:

Jellicoe Road av Melina Marchetta:
Det tog min pappa hundratrettiotvå minuter att dö. Jag räknade dem.

Roadside Picnic av Arkadij & Boris Strugatsij:
”I suppose that your first serious discovery, Dr. Pilman, would be considered what is now called the Pilman Radiant?”

”I don’t think so. The Pilman Radiant wasn’t the first, nor was it serious, nor was it really a discovery. And it wasn’t completely mine, either.”

Varma kroppar av Isaac Marion:
Jag är död, men det är inte så farligt.

JELLICOE ROAD
av Melina Marchetta

Som elvaåring överges Taylor av sin mamma på 7 Eleven. Detta är Jellicoe Roads grundpremiss — barndomstraumat som allt annat kretsar kring. Nu är Taylor tonåring och har ångest. Hon måste leta rätt på sin mamma och ta reda på varför hon övergav henne.

Jag gillar Taylor. Hon är lite udda, lite vrång… men ändå nästan normal. En karaktär som ständigt balanserar på ett ben. Ja, faktum är att hon kändes så intressant att jag snart tog fram ett anteckningsblock för att komma ihåg just hur hon förgyllde storyn. Om jag nu bara kunde komma ihåg var jag la blocket… Nåja. Med eller utan referenser, tro mig när jag säger att Marchetta får full pott i kategorin intressant och verklighetstrogen huvudperson.

Dessvärre har jag ett stort problem med Jellicoe Road: handlingen intresserar mig inte ett dugg. Grundstoryn med mamman håller till en början, men blir förutsägbar i längden. Och stickspåren runt omkring — rivaliteten mellan olika skolor och nån sorts lovestory — är ganska gäspiga. Så även om jag gillar Taylor, och tokdiggar Marchettas roliga sätt att uttrycka sig, gjorde Jellicoe Road som helhet inte något större intryck. På mig, alltså. För jag är ändå övertygad om att det här kan vara den perfekta boken för någon annan.

On the Jellicoe Road (2006)
Jellicoe Road
Översättning Katarina Kuick
Utgiven av X Publishing 2012
Betyg: 3/5

Så här börjar boken: Det tog min pappa hundratrettiotvå minuter att dö. Jag räknade dem.

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3