You are currently browsing the tag archive for the ‘pat barker’ tag.

Mina första böcker från ParsLibris har anlänt!

Ett öga rött är redan utläst – positiv recension kommer någon gång snart. King-böckerna kommer tyvärr att få vänta på att jag ska bli klar med min b-uppsats (knappt en veckas arbete kvar nu! shit!). Border Crossing har jag ju redan läst; den beställde jag mest för att jag tänkte den kunde vara trevlig att få ha i bokhyllan. Chick lit-boken? Inplanerad som sommarläsning nere i Spanien.

Hallelujah.

Sedan jag började skriva på WordPress har det kommit till mitt vetande att jag tydligen är sexist*(!). Jag har vid åtminstone två olika tillfället helt enkelt antagit att författaren till en bok är manligt, bara för att namnet inte omedelbart skriker ”kvinna!” för mig. Men ja, Lian Hearn och Pat Barker är kvinnor, dammit, och det borde jag ha vetat. Skämmes ta mig fan.

Nåja. För att vara helt rättvis gick jag faktiskt runt i flera ÅR och trodde att båda i författarparet Margaret Weis och Tracy Hickman var kvinnor. Tji fick jag när Tracy började skriva böcker tillsammans med sin fru!

Frågan är varför författarens kön skulle vara viktigt på något sätt. Jag tycker om Border Crossing på precis samma sätt nu som förr, och det gör bara lite, lite ont att söta lilla Tracy nu är en skäggig gubbe… Med det sagt lovar jag ändå att bli bättre på att kolla upp könet på de stackars författarna, innan jag skriver ”han” eller ”hon”!

* Intressant iakttagelse: Ordet ”sexist” finns inte i WordPress automatiska ordlista. De tyckte att jag skulle byta till ”sexig”. Man tackar, man tackar.

Titel: Border Crossing
Författare: Pat Barker
Betyg: 4/5

Boken börjar med att psykologen Tom räddar livet på en ung man som försökt ta livet av sig. Det visar sig snart att de träffats förr. Då var den unge killen bara tio år gammal, och stod åtalad för mord.

Border Crossing är mycket välskriven och svår att lägga ifrån sig (för mig kändes det som slöseri med tid att ä t a innan den var utläst). Så här i efterhand vet jag faktiskt inte exakt vad det var som gjorde den så spännande, men det var i alla fall vad den var. Troligtvis för att psykologin bakom en mördare – och speciellt en tioårig sådan – är så förbannat intressant.

Bäst är författaren; Barker är fantastiskt på att bygga upp stämningen. Mot mitten av boken hade hon mig så i sitt grepp att hon bara behövde antyda att något otrevligt kanske eventuellt skulle kunna hända (möjligen…) för att få mig att ofrivilligt rysa till. Hon är därtill mästerlig på att skapa bra dialog mellan sina karaktärer. Och med tanke på hur mycket dialog Border Crossing består av är nog det tur.

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3