You are currently browsing the tag archive for the ‘to kill a mockingbird’ tag.

 Originaltitel: To Kill a Mockingbird
 Svensk titel: Dödssynden
Författare: Harper Lee
Betyg: 4/5

Det är nu över 50 år sedan Harper Lee skrev denna sin enda roman, mitt i medborgarrättsrörelsens USA. Den slog som en bomb då, och efter att ha läst den kan jag konstatera att krutdoften knappt lagt sig.

Det är 30-tal i en liten by i Alabama. En svart man står åtalad för att ha våldtagit en vit kvinna. Han har inte begått brottet och det finns heller inga bevis som pekar på att han skulle ha gjort det. Förutom den vita kvinnans ord, förstås. Att mannen måste släppas fri förstår ju vem som helst – det tycker i alla fall Scout och Jem, barn till försvarsadvokat Atticus Finch. Av sin far har de fått lära sig vikten av att gå i andra människors skor, och att man absolut inte ska trycka ned dem som inte gjort en något ont.

Atticus said to Jem one day, ”/…/Shoot all the bluejays you want, if you can hit ‘em, but remember it’s a sin to kill a mockingbird.” That was the only time I ever heard Atticus say it was a sin to do something, and I asked Miss Maudie about it. ”Your father’s right,” she said. ”Mockingbirds don’t do one thing but make music for us to enjoy. They don’t eat up people’s gardens, don’t nest in corncribs, they don’t do one thing but sing their hearts out for us. That’s why it’s a sin to kill a mockingbird.”

Åttaåriga Scout är bokens berättare. Som det barn hon är absorberar Scout allt som händer omkring sig, utan att riktigt veta hur hon ska tolka det. Inte bara rasism uppdagas, utan även sexism och förutfattade meningar av alla dess slag. To Kill a Mockingbird handlar i grund och botten inte om ras och rasism, utan om (in)tolerans i allmänhet. Som bok innehåller den ett skyhögt antal beröringspunkter som vem som helst kan relatera till och är lika mycket uppväxtberättelse som samhällskritisk skildring.

Omslaget på jubileumsutgåvan

Jag har funderat en del över den svenska titeln på boken – Dödssynden – som ju onekligen är något av en besvikelse. All poetik och all tvetydighet från originaltiteln saknas helt. Däremot är ”översättningen” ganska förståelig med tanke på att mockingbird heter något så fult som ”härmfågel” på svenska. Att döda en härmfågel låter inte speciellt poetiskt – det låter snarare som skadedjursutrotning.

Men hade man inte kunnat ta sig friheten att byta fågelart, och på så sätt behålla originaltitelns klang? Det har man gjort till exempel i den tyska* översättningen – Wer die Nachtigall stört – där härmfågeln bytts ut mot en näktergal . Att döda en näktergal. Inte mig emot. Ogillar man tanken på artbyte kan man i stället låta sig inspireras av våra skandinaviska grannar, som båda valt Att döda en sångfågel.

* Härmfågel heter Spottdrossel på tyska. Spottdrossel!


Bokens första mening: When he was nearly thirteen my brother Jem got his arm badly broken at the elbow.

Annonser
 Originaltitel: The Great Gatsby
 Svensk titel: Den store Gatsby
Författare: F. Scott Fitzgerald
Betyg: 2/5

Det här är en bok som av någon anledning blivit en så kallad klassiker, men hur jag än vänder och vrider på handlingen känns den platt, tråkig och menlös.

Visst, 20-talsmännen och -kvinnorna super, knarkar och är otrogna mot varandra och det var säkert chockerande på sin tid, men personligen bryr jag mig inte nämnvärt.

Ska jag läsa böcker om 20-talet får de hellre handla om viktiga saker. Jämför till exempel med A Passage to India, som jag just recenserade, eller To Kill a Mockingbird (som jag snart ska recensera). Där kan man snacka om handlingar av vikt.

Vill man ändå läsa om dekadent ångest över livets meningslöshet rekommenderar jag 50-talet. Revolutionary Road och The Bell Jar är lysande böcker, och vem har missat tv-succén Mad Men?

 

Bokens första mening: In my younger and more vulnerable years my father gave me some advice that I’ve been turning over in my mind ever since.

Så har vårterminen börjat, och i samband med den glädjen över att få läsa skönlitteratur på skoltid.

Litteraturdelkurs i Engelska B, blir det. Här är böckerna jag ska läsa:

  • Jane Eyre av Charlotte Brontë
  • The Great Gatsby av F. Scott Fitzgerald
  • To Kill a Mockingbird av Harper Lee
  • A Passage to India av E.M. Forster
  • The Scarlet Letter av Nathaniel Hawthorne
  • Wide Sargasso Sea av Jean Rhys

Inte fantasy direkt, men hey, lite annat ska man läsa också. Har redan påbörjat Jane Eyre och den verkar onekligen bra (trots att alla jag pratar med om den säger att den är dödligt långtråkig… vi får väl se).

Passade även på att beställa lite böcker närmare min egen boksmak – delvis i hopp om att uppfylla mitt nyårslöfte från föregående inlägg:

  • Blood of Elves av Andrzej Sapkowski
  • Fahrenheit 451 av Ray Bradbury (science fiction-dystopi!)
  • Anansi Boys av Neil Gaiman
  • Das Perfum av Patrick Süskind (på tyska!)

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3

Annonser