You are currently browsing the tag archive for the ‘tyska’ tag.

Jag läser ju gärna böcker på tyska emellanåt, men scheiße vad svårt det är att veta vilka böcker som finns. Jo, klassikerna fattar man ju — men hur ser det till exempel ut på den tyska fantastikfronten? Keine Ahnung!

Så i november började jag leta tyska bokbloggar. Processen att hitta tyskar med samma boksmak som jag har varit omständlig på Kafka-nivå (ALLA tyskar läser deckare!?). Men nu har jag precis börjat få lite utdelning, åtminstone på fantasyfronten.

Så jag tänkte dela med mig av några bloggar, utifall det skulle sitta någon annan svensk därute och desperatgoogla ”rezension + phantastik + deutschland”.

  • Papierflüster läser mestadels fantasy, och precis som svenska fantastikbokbloggare som hör talas om en svensk fantastikförfattare slår hon baklängesvolter när en tysk skriver något fantastikit. Nyligen tipsade hon om Richard Schwartz och hans Das erste Horn, där ett gäng klassiska fantasykaraktärer plötsligt finner sig insnöade på ett värdshus.
  • Buchjunkies består av tre ungdomar som skriver mängder av recensioner. Nästan allt är fantasy eller ungdomsböcker, fast dessvärre ofta i en äcklig paranormal romance-kombo (så gott som alla böcker har amerikanska författare). Dock en välskriven blogg som är trevlig att läsa. Recenserade nyligen hela Harry Potter-serien, som lästes för första gången.
  • Fantasie-und-Traeumerei drivs av en 28-åring som älskar Flickan med glasfötter lika mycket som jag gör. Älskar gör hon även Berlinförfattaren Tobias O. Meißners bok Barbarendämmerung. Och det är hon inte ensam om — tydligen har den hyllats enhälligt av den tyska kritikerkåren.

Det jag slås mest av under mitt blogghoppande är att tyskarna inte alls läser samma grejer som vi svenskar. Stora titlar som Hungerspelen och A Game of Thrones går förstås inte att komma undan, men går man ett snäpp nedåt på popularitetsskalan ser det helt annorlunda ut.

Är inte det de böcker vi själva hittar och sedan tipsar varandra om? Har vi blivit en ankdamm? Kul med en ny ankdamm i så fall, i form av ett annat lands bloggosfär.

tysk bok

 

Annonser

Ibland, medan man lär sig tyska, lär man sig svenska med.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har du någonsin tänkt på att ”entgegengehen” är ett jäkligt skönt tyskt ord?

Speciellt om man säger det högt flera gånger på raken.

entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehen entgegengehe…

Eller, för den delen, försöker stava till det.

(Obs! Det här KAN vara en av anledningarna till att min läsning av Das Parfum går så långsamt.)

TOUJOURS TINGO
av Adam Jacot de Boinod

Tingo är ett ord från Påskön med betydelsen ”att ett efter ett låna föremål från en väns hus tills det inte längre finns några kvar”. Det är bisarra tillika briljanta ord och uttryck i den stilen som författaren till Toujours Tingo intresserar sig för. Här har han samlat dem i en mycket fin och roligt illustrerad bok som han hoppas ska locka både till skratt och kulturell reflektion. Fundera på saken du — vad säger egentligen följande ord om mänskligheten?

  • Tantenverführer (tyska) — en ung man med ett misstänkt trevligt sätt
  • nito-onna (japanska) — en kvinna som är så upptagen med karriären att hon inte har tid att stryka och därför klär sig i stickade tröjor
  • tlazlimquiztli (aztekiska) — lukten otrogna människor ger ifrån sig
  • ikibari (japanska) – bokstavligen en ”livlig nål”; en man som är villig i sängen, men inte speciellt välutrustad
  • butika-roko (kiribatiska) — en svärbror som hälsar på för ofta
  • gagung (kantonesiska) — man i Kina som blir över vid parbildning eftersom det på grund av enbarnspolicyn finns så många fler män än kvinnor i landet
  • castigar (latinamerikansk spanska) — att medvetet ignorera sin partner för att höja deras längtan efter en
  • digdig (filipinska) — att berömma en person för en egenskap denne inte har i hopp om att de ska uppmuntras till att utveckla den
  • rombhoru (bengali) — en kvinna med lår lika välformade som bananträd

Vad olika och ändå lika vi människor är varandra! För visst har jag både digdigat och castigarat i mitt liv, trots brist på specifika ord för det. Och var vi än befinner oss i världen tycks vi behöva kreativa ord som beskriver jobbiga släktingar, påträngande raggningsförsök och den arbetslusta en kvinna plötsligt får när hennes man tar sin andra fru. Typ.

Som svensk blir jag förstås lite uppspelt varje gång ett svenskt ord dyker upp. Ord som vi får stoltsera med är till exempel lappsjuka, yuppienalle och innesko. Men det tar inte lång tid att konstatera att det nordiska språk som författaren föredrar är norska… och i andra hand danska… Jag blir faktiskt lite svartsjuk när de norska orden hopar sig och tänker tjurigt för mig själv att ”vi har faktiskt också ett ord för att dunka ner nåns huvud i snön!”

Det är helt klart en rolig bok, men dessvärre är trovärdigheten sisådär. Eller visste ni att nachspil är det svenska ordet för, öh, efterfest? Eller att våra barn när de kommer i tonåren tydligen hamnar i slynåldern (ha!). Då får man väl se upp så att de inte blir kvarsittare (vilket enligt författaren inte betyder att de får kvarsittning, utan att de får gå om ett helt år). Och, for your information, symbolen @ har TVÅ namn på svenska. Nämligen kattsvans och kanelbulle.

Så nej, Toujours Tingo ska nog inte tas på så stort allvar. Men till förströelse och inspiration för språknörden inom dig fungerar den ypperligt!

(Se även The Meaning of Tingo, författarens första bok i ämnet.)

Toujours Tingo: More extraordinary words to change the way we see the world
Utgiven av Penguin 2007
Betyg: 3/5

Böcker lästa:
48 lättlästa böcker
43 romaner
32 noveller/kortromaner
12 serieromaner
icke-skönlitteratur
ljudböcker

  • 27 av romanerna skrevs av män, 15 av kvinnor och 1 av båda ihop
  • 24 skrevs av amerikaner, 12 av britter, av svenskar, 2 av ryssar och 1 av en polack (nej, jag vet inte vad som hände, det bara blev så)

Intressant litterärt år för mig. Jag fick jobb på ett bokförlag (call me Ms. Förlagsredaktör) som ger ut lättläst ungdomslitteratur och jag blev rätt såld på genren, vilket kanske syns i lässtatistiken. För mig blir lättläst närmast att likna vid noveller — en annan genre jag satsat lite mer på i år med gott resultat. Överlag ett bra läsår med många trevliga upptäckter.

Bäst
Året började väldigt bra med den sorgliga och ack så vackra Flickan med glasfötter, och fortsatte episkt med tegelsteniga fantasyserien The Song of Ice and Fire. Det blev också en hel del riktigt bra serieromaner, som Maus, Prins Charles känsla och Mats kamp. Den sistnämnda var så bra att jag får mindervärdeskomplex av blotta tanken på att recensera den.

Sämst
Korrekturläsningen bland den egenutgivna svenska fantastiklitteraturen.
Tips: Jag arbetar som korrekturläsare på frilansbasis och är väl insatt i genren. Anställ mig, för tusan.

Årets överraskning
Att novellformatet numera tävlar jämlikt (nåja) med tegelstensformatet om min uppmärksamhet. Vem hade kunnat tro det?

Årets besvikelse
Alvklingan. Som jag ju gnällt på ett fåtal gånger. Det jobbiga med Alvklingan är att det finns så väldigt många bra grejer i den. Begravda i långa passager av gränslös uttråkning…

Årets boktips till vänner och bekanta
Det blev skräcknovellsamlingen Svenska kulter. Alla älskade den. Pappa blev så uppslukad av den att han till och med glömde bort att det var jag som gav den till honom, och tipsade mig om den ett halvår senare.

Och hur gick det med de däringa litterära nyårslöftena, hm?
Öhhhh, tja… Speciellt mycket renodlad rymd-science fiction blev det ju inte, fastän jag lovat. Det blev en klassiker i Solaris och så en nyutgiven svensk sci fi i K55. Utöver det läste jag i vanlig ordning bara framtidsdystopier — helt i avsaknad av rymdfärder, utomjordingar och främmande planeter. IG där, alltså. Gällande mitt löfte om att läsa mer tyskspråkig litteratur… Nja. Två romaner blev det (Metro 2034 und Solaris), en barnbok på dikt (Struwwelpeter) och i alla fall en början på Das Parfum.

Planer inför 2012
Mer tyskt och mer science fiction. Och procentuellt sett väldigt många färre amerikanska författare. (Plan: Läsa Asimov i tysk översättning och stenkallt räkna honom som ryss.)

Såg att Metro 2034 kommit ut på svenska nu! Hurra!

Själv var jag lite pretto och läste den redan i våras (tyska översättningen) och recenserade den här.

Sedan dess har jag väntat tålmodigt… inte på boken, utan på att alla andra bokbloggares recensioner ska börja trilla in. För av någon anledning är recensioner på böcker man redan har läst de roligaste – inte sant?

(Amen läs klart nån gång nu då så att jag kan stilla min nyfikenhet!)

Har nu under årets första månad kommit fram till några bokrelaterade nyårslöften.

Först och främst ska jag försöka få in lite mer science fiction i bokhyllan. Det är en genre jag tycker om (eller tror att jag tycker om) men som jag läser fruktansvärt lite av. Eftersom jag har noll koll på genren och vad som är bra och dåligt ursäktar jag mig i förväg för alla felval jag kommer att göra, och ber ödmjukast om tips från personer som är bättre på sci fi än jag är.

För det andra! Jag ska läsa fler böcker på tyska. Jag kan ju språket, så varför inte? Tips mottages gärna på bra, tyskspråkiga böcker som går att beställa på Adlibris eller liknande sidor. Författaren behöver inte vara tysk, utan det kan lika gärna handla om en tysk översättning.

Tysk science fiction? Haha.

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3

Annonser