You are currently browsing the tag archive for the ‘udda verklighet’ tag.

Böcker lästa:
67 lättlästa böcker
26 romaner
14 noveller/kortromaner
serieromaner
icke-skönlitteratur
ljudböcker

  • 48% av samtliga böcker skrevs av män, 46% av kvinnor och 6% av mer än en författare
  • 57% av alla författare var brittiska, 17% amerikaner, 11,5% svenskar, 7,5% kanadensare, 1,5% tyskar och 1,5% ryssar. Kvarvarande 4% delas mellan en japan, en österrikare, en australienare och en rysk-amerikan

I år har den lättlästa litteraturen fortsatt ta mycket plats, vilket syns i statistiken — nästan alla lättlästa böcker jag har läst skrevs av britter (och av ett jämlikt antal män och kvinnor).

Mycket av det lättlästa var bra, vilket har gjort det så mycket bittrare att det mesta jag läste på fritiden inte alls lyckades imponera. Det blev mest treor i betyg i år, och flera böcker lade jag ifrån mig för att aldrig plocka upp igen. Trist läsår, 2012.

Bäst
Störst intryck gjorde Lord Dunsany och Marlen HaushoferThe Charwoman’s Shadow var fantasy innan fantasy ens fanns och Die Wand väckte många blandade känslor. Jag förälskade mig även i The Name of the Wind, även om jag inte kände mig lika entusiastisk över del två i serien.

charwandwind

Annars var det tyvärr så att jag läste väldigt få bra böcker, och många av de böcker som var bra (Svavelvinter, Kallocain, I Am Legend) lämnade trots allt inte något större avtryck.

Sämst
The Steel Remains
av Richard Morgan råkade jag visst slänga i pappersåtervinningen. Kanske lite taskigt, för den hade nog varit helt okej (eller riktigt bra) om jag inte förläst mig på stereotypisk fantasy för längelängesen. Annars var Asimovs sci fi-deckare Dömd planet rätt trist, och svenska Nene Ormes och hennes Udda verklighet var i alla fall inte min inkörsport till urban fantasy.

Bästa idé
Jag fullkomligen älskar tanken bakom Chris Woodings lättlästa bok Pale. När kommer en vuxenbok på samma tema?

Litterärt nyårslöfte inför 2013

  • Lyssna på massor av ljudböcker när jag simmar med min nya, vattentäta mp3-spelare!

UDDA VERKLIGHETOmslag: Udda verklighet
av Nene Ormes

Udda drömmer sanndrömmar, fruktansvärda sanndrömmar om våld och mord. När så hennes bästa vän Daniel försvinner börjar hon drömma om honom. För att kunna rädda Daniel söker sig Udda in i Malmös hemliga värld, där andra som hon finns. Snart rör hon sig bland hamnskiftare och orakel i en värld hon aldrig hade kunnat föreställa sig. Men kan någon hjälpa henne att hitta Daniel?

Jag träffade Nene Ormes på bokmässan tidigare i år och hörde henne prata om sina böcker. Jag slogs genast av hur vältalig och karismatisk hon var, som till synes utan att anstränga sig trollband en hel publik och fick oss alla att både skratta och rysa på rätt ställen. Så kanske var det något sånt jag förväntade mig när jag sedan plockade upp Udda verklighet och började läsa.

Dessvärre tycker jag inte riktigt att hon når fram på samma sätt i skrift (även om alla andra verkar tyck det?). Fingertoppskänslan saknas och tempot vacklar redan från första meningen. Jag blir aldrig intresserad av Malmös hemliga värld, hur gärna jag än vill. I jämförelse med min barndoms Harry Potter känns världen kulissartad och människorna underligt anonyma.

Klart att det är roligt med svensk fantasy, och boken har faktiskt sina fina sidor med. Men det är bara att konstatera — hade den svenska anknytningen inte funnits hade jag nog lagt ifrån mig Udda verklighet innan den tog slut. Den är ju inte ens skriven på speciellt bra svenska.

Udda verklighet
Utgiven av Styxx Fantasy 2010
Betyg: 2/5

Så här börjar boken: Luften brinner i hennes lungor och benen lyfter knappt från asfalten när hon slänger sig in i en portuppgång.

I tonåren kunde jag dricka alkohol utan att bli bakis. Alls. Någonsin. Nu har tiderna dock förändrats så till den grad att jag varken kan dricka alkohol, äta stora mängder socker eller tillbringa en helhelg i böckers sällskap utan att vilja skjuta mig själv efteråt. Det där med att bli vuxen var bevisligen ett dåligt genomtänkt beslut.

Men visst hann jag med en hel del roliga grejer under bokmässan! Alldeles utan att förtjäna det också, eftersom allt skedde genom ren skär tur och sammanträffande.

Sammanträffande 1: När jag gick förbi Styxx monter för att kolla in Nene Ormes urbana fantasy Udda verklighet bara råkade Nene stå där och signera. Så nu har jag båda hennes böcker och — eftersom hon var en såndär spontant astrevlig människa — djup ångest över att jag kanske inte kommer att tycka om dem. Vågar inte börja läsa.

Sammanträffande 2: Varenda gång jag gick förbi Koliks monter drogs jag som av en magnet till Kim W. Anderssons serieroman Alena. Hade aldrig hört talas om den tidigare, men på bokmässans sista dag bestämde jag mig för att gå dit och köpa den och… ja då bara råkar han sitta där och signera just den halvtimmen. Dafuq.

Och eftersom alla goda ting måste vara tre så kramade jag Björn Ranelid också. Men bara därför.

Läsning pågår

Läsning pågår 2

Läsning pågår 3