MONSTRETS DOTTERmonstrets dotter
av Kristin Cashore

Flamma är ett så kallat ”monster” — övernaturligt vacker och med en medfödd talang för att styra andras tankar och vilseleda dem efter eget behag. Monsteregenskaperna har hon fått i arv efter sin far, en stor tyrann som ”alltid [funnit] tillfredsställelse i överflöd, och han började behöva fler kvinnor, fler fester och mer vin, och barn från hovet för omväxlings skull när kvinnorna blev för enformiga”.

Flamma själv är en betydligt vänare själ, snar till att hjälpa och trösta, men med fadern som enda exempel på vad man kan använda de manipulativa monsterkrafterna till har hon blivit rädd för sin egen makt och vilka hemskheter den kan locka henne till. Nu är fadern död sedan många år tillbaka och Flamma börjar bli vuxen på riktigt — kan hon göra upp med sitt förflutna och finna en egen väg i livet?

Cashore fortsätter att skriva engagerande för den unga läsaren, här i en fin coming of age-saga om att överkomma andra människors (men kanske mest sina egna?) förväntningar om vem man är. Precis som tidigare är författaren inte rädd för mörkret, utan vågar både antyda och beskriva ganska så gräsliga saker, som i citatet ovan. Trots det är ”Monstrets dotter” en i grund och botten snäll berättelse. Mycket tack vare Flamma själv, som jag upplevde som en ovanligt mjuk och fin huvudperson i dessa Hungerspelstider. Nej, det är inte någon direkt brist på tuffa tjejer i ungdomslitteraturen längre, men det här är första gången jag har velat beskriva en huvudperson som ”vän”. Det kändes oväntat på ett positivt sätt, och mycket passande i en bok där ett av de viktigaste budskapen är att det går att vara både en stark person och snäll — det ena måste inte utesluta det andra.

”Monstrets dotter” är bok nummer två i serien ”De utvalda”, men den är helt fristående från första boken (”Tankeläsaren”) och utspelar sig till och med många år före den. Handlingen är försatt till en annan ort där man inte har någon som helst kontakt med de kungadömen första boken utspelar sig i, och ingen har någonsin hört talas om några särlingar. Det är kul att se att Cashore kan variera sig och ”Monstrets dotter” gör sig tveklöst bra som fristående ungdomsbok, men har man läst första boken är det nog ändå lätt hänt att man blir lite besviken, vid bristen på de intressanta särlingarna.

Fire (2009)
De utvalda: Monstrets dotter
Översättning: Carina Jansson
Utgiven av Bokförlaget Semic 2012
Serie: Bok 2 av 3 i ”De utvalda” (Graceling Realm), fristående
Betyg: 3/5

Så börjar boken: Larch tänkte ofta att om det inte hade varit för hans nyfödde son, skulle han aldrig ha överlevt sin hustru Mikras död.