You are currently browsing the monthly archive for oktober 2011.

Argasso bokförlag är det sista arbetet på serieklassikern Jane Eyre i full gång nu.

Det är något alldeles extra, det. Lite som första gången en roman blir till film – berättelsen får ett helt nytt medium. Jane Eyre är dessutom som gjord för att bli serie, med sina vackra miljöer, spetsiga dialoger och det underliggande gotiska mysteriet…

Tänkte passa på att bjuda på några teaser-serierutor, så att ni har något att titta på tills albumet kommer ut i december.

Spoilers förekommer ymnigt.

Vänligen observera att ingenting har korrekturlästs ännu, så en del fel kan förekomma. Dessutom har jag klippt och klistrat skamlöst i materialet ;)

Klicka för större bilder.

 

 

Jane är ingen vän liten 1800-talstös precis.

Den lilla rebellen skickas till en deprimerande internatskola.
 

Senare ramlar en viss mr Rochester in hennes liv...

 

Jane imponeras inte speciellt av honom.

 

(Och varför skulle hon det? Rochester är ett royal asshole.)

 

Men snart händer mystiska saker.

 

Vilka hemligheter döljer invånarna på Rochesters herrgård?

 

BONUS BONUS BONUS BONUS BONUS BONUS BONUS BONUS BONUS BONUS

 

För vem älskar inte St John och hans, ähm, vinnande personlighet?(Obs! Årets hetaste raggningstips på krogen!)

PRINS CHARLES KÄNSLA
av Liv Strömquist

När prins Charles gifte sig med Diana frågade reportrarna om han älskade henne. Han svarade att han gjorde det, ”whatever love means”.

I seriealbumet Prins Charles känsla tar sig Liv Strömquist an kärleken. Med stöd i diverse forskningsrapporter skärskådar hon kärleken och parförhållandet och driver skoningslöst med våra mest uppfuckade normer och könsroller. För sig är ämnet egentligen djupt tragiskt – ändå går det inte en sida utan att man måste skratta.

För visst är det ganska absurt? Här uppfostras pojkar och flickor generellt sett olika och begåvas med vitt skilda värdegrunder – och sedan förväntas vi ändå som vuxna ingå i livslånga, exklusiva förhållanden med varandra. Inte undra på att folk skiljer sig.

Men kärleken är oss kär och ibland gör Strömquist mig lite upprörd. Som när hon envisas med att kalla mitt parförhållande för en moderiktig social konstruktion som är jämförbar med organiserad religion – och sedan har mage att motivera sitt påstående. Maken till fräckhet!

(Obs! Bilden är från Einsteins fru, ett annat av Strömquists album.
Google hade inga vettiga bilder från Prins Charles känsla,
och mitt eget exemplar är utlånat till min gamla whisky.
)

För mig var Prins Charles känsla en rakt igenom underhållande och upplysande läsupplevelse. Hon är en fantastisk dramaturg, Strömquist. Trots att ämnet är så stort och komplicerat känns varje ny tanke hon introducerar naturlig och leder vidare till nästa poäng på ett till synes självklart sätt – och utan att vare sig allvaret eller humorn försvinner.

Utgiven av Galago 2010
Betyg: 5/5

DE VASSA TÄNDERNAS SKOG
av Carrie Ryan

Det var en gång för länge, länge sedan… en värld utan zombier. Det vet Mary och alla andra i den lilla byn. Men människan hädade, lekte gud, och Gud blev vred och bestraffade dem. Kanske är de ensamma kvar i världen…

Jag tycker riktigt mycket om hur samhället i De vassa tändernas skog beskrivs. Jag kan så lätt se det hända: Den kristna församlingen som gömmer sig undan apokalypsen – och överlever. Snabbspola några generationer av anpassning, glömska och utveckling framåt, och det här är vad du får. Onekligen intressant.

Tyvärr slösas ungefär hälften av berättelsen bort på ett genomtöntigt kärleksdrama. Till en början har jag inga problem med det, eftersom dramat driver handlingen framåt på ett bra sätt. Vad jag däremot har problem med är att lovestoryn tillåts ta över nästan helt i andra halvan av boken. Jag hade hellre sett killen bli uppkäkad (sa jag att det var en zombiebok? det är en zombiebok). Och kanske hade det gått bra ändå, om inte kärleksscenerna varit så himla pinsamma! Åhhhh vad jag skämdes. Huvudet ner i skämskudden-style. (Är det så här det känns att läsa Twilight?)

Synd på en riktigt fin start.

Däremot går det inte att förneka att boken trots allt är spännande, på sanna sträckläsarmanér. Det är första delen i en trilogi – vilket väl i visst mån förlåter att handlingen inte blir mer betydande än den blir – och jag vill nog läsa tvåan också. Min gissning är att den tar en heeelt annan riktning än ettan, eftersom utgångsläget är så annorlunda. Återstår att se om det är bra eller dåligt.

(Tänker för övrigt vänta på den svenska översättningen. Styxx utgåva – med sin vackra omslagsbild och de svärtade kanterna – har mötts av spontana utrop av beröm från alla jag visat den. En JPG-fil på internet gör den verkligen inte rättvisa. Vilken färg går nästa omslag i? Jag röstar på blått.)

The Forest of Hands and Teeth 2009
Översatt av Lisbet Holst
Utgiven av Styxx fantasy 2011
Betyg: 2/5

Bokens första meningar: Min mamma brukade berätta för mig om havet. Hon sa att det existerade en plats där det inte fanns något annat än vatten så långt ögat nådde och att det var i ständig rörelse, det kom rusande emot en och drog sig sedan bort igen. En gång visade hon mig ett foto som hon sa föreställde min mormors mormors mor som barn, stående i havet.