Warm Bodies

Jepp, då har jag sett filmen med. Och den var ju hur mysig som helst ^_^

Älskar precis som i boken R och hans zombiefunderingar på flygplatsen. Bromancen mellan honom och polaren M är störtskön. Jämfört med det har väl Julie alltid känts rätt ointressant, men filmen lyckas faktiskt riktigt bra med scenerna där hon och R lär känna varandra. Filmskaparna har valt att satsa på humorn och det hela är väldigt sött och roligt.

Synd bara att Julie har NOLL personlighet i filmen. De har gett hennes musiksmak till R (förståeligt) och kapat hela hennes bakgrundshistoria (oförståeligt). Vi får veta absolut ingenting om människorna i staden och hur de lever, vilket gör att Julies ifrågasättande av systemet mest liknar ett jättetöntigt tonårsuppror. ”Jag hatar dig pappa!” ”Öööh, varför då!?” ”För att… för att jag GÖR DET!!!” Filmen hade mått bra av lite mer allvar emellanåt.

Men hey, gillar man zombier och internethumor är det här LÄTT den bästa romantiska komedin på fucking forever.

Suggestivt och sensuellt

SVULTEN
av Hannele Mikaela Taivassalo

Jorunn Larsdotter levde i slutet av 1700-talet. Sedan blev hon förrådd. Nu är hon Jorunn Själfhämnd, ett blodtörstigt rovdjur som för ett kringflackande liv i Europas huvudstäder.

I bokens början har hon precis återvänt till Helsingfors för fortsätta den hämnd hon ägnat sig åt i generationer, den enda röda tråd som finns kvar i hennes liv.

Svulten är en bok helt utifrån vampyrens perspektiv. En äkta, klassiskt gotisk vampyr komplett med kista och allt. Taivassalo beskriver närgånget hur vampyren rör sig ute bland människorna — kropparnas olika dofter, förstärkta av det skrapa luktsinnet, tunn hud, bultande hjärtan, avdunstande värme. Det är en mycket fysisk bok, nästan kväljande så. Jorunns omänsklighet får det stundtals att krypa i mig (hon ser mig väl inte?) och sättet hon ser på människor gör mig både illa till mods och lite upphetsad.

Det är en speciell bok med ett speciellt språk som man antingen älskar eller hatar. Som vampyrporträtt träffar det mitt i prick; Jorunn är storslagen och tragisk på samma gång. Så ensam och stark i sitt eviga liv. Författaren gör dessutom ett lysande arbete med miljöerna. Vilnius, Västberlin, Sankt Petersburg, Stockholm, Köpenhamn — Norra Europa är som gjort för skräck och gotik.

Sedan jag slutade köpa (och började låna) böcker förra hösten är Svulten den enda bok jag faktiskt känt något behov av att inhandla. Tackar In another library för ett lysande boktips!

Svulten
Utgiven av Schildts & Söderströms 2013
Betyg: 5/5

Så börjar boken: Det jag berättar nu kommer du att glömma.

Lättläst men tungt som fan

HÄMND
av Kalle Güettler & Viktor Engholm

De kallar oss ‘nya svenskar’,
men jag är 18 och fan inte ny.
Jag får ju redan rösta
och döda människor i krig.

Elias är född i Sverige, men hans mamma flydde från kriget.  Hon har aldrig berättat vad hon var med om, men det har satt djupa spår. En natt ligger Elias vaken när hans mamma pratar med sin man i andra rummet, och Elias får för första gången höra sin mamma berätta om övergreppen. Han fylls av hat.

När en man ur mammans förflutna flyttar in i samma stad kan Elias bara tänka på en sak. Hämnd.

Hämnd är en mörk berättelse som erbjuder läsaren mycket lite tröst — något som jag i vanlig ordning är mycket förtjust i. Lägg därtill att boken är en grafisk roman och författaren har mig i sin ficka, det förstår ni väl? Güettler skriver med en befriande rättframhet som samspelar fint med Engholms uttrycksfulla illustrationer i dova färger.

Det är inte en alltigenom mörk historia. Här finns ändå en del humor och gott om sympatiska karaktärer: den snälla styvpappan, lillasystern… till och med barnen till mammans förövare.  Men det gör bara mörkrets närvaro så mycket outhärdligare. Den tänkta målgruppen, ungdomar i högstadieåldern, mår nog bäst av att ha någon att diskutera boken med efteråt.

Vuxna också, förresten, för Hämnd är en berättelse som ligger kvar och skaver. Högaktuell, som allt som rör invandring, och med så många gråzoner att man blir alldeles matt av att tänka på det.

Brasklapp: Eftersom jag arbetar inom bokbranschen har jag här på bloggen haft den outtalade regeln att aldrig recensera något jag varit personligt involverad i. Den regeln är härmed bruten. Jag har arbetat med Hämnd sedan manusstadiet, och det är högst troligt att jag är partisk.

Hämnd
Utgiven av Argasso 2013
Betyg: 4/5