Mitt nya kvällsnöje är att plöja mig igenom en två-tre noveller sisådär av H.P. Lovecraft. Att köpa Necronomicon* var utan tvivel en mycket bra idé. (Dessutom kostade den bara 164 kr på Adlibris. Fast jag ångrar lite nu att jag inte köpte den dyrare, inbundna utgåvan).

Jag kommer definitivt inte att recensera novellerna individuellt (i så fall hade det blivit 37 recensioner och jag hade blivit känd som ”Lovecraft-bloggaren”) så det blir väl någon typ av sammanfattning av samlingsvolymen istället. När jag läst ut den om ett par hundra år.

En Lovecraft-dikt, så länge!:

Night Gaunts

Out of what crypt they crawl, I cannot tell,
But every night I see the rubbery things,
Black, horned, and slender, with membranous wings,
They come in legions on the north wind’s swell
With obscene clutch that titillates and stings,
Snatching me off on monstrous voyagings
To grey worlds hidden deep in nightmare’s well.

Over the jagged peaks of Thok they sweep,
Heedless of all the cries I try to make,
And down the nether pits to that foul lake
Where the puffed shoggoths splash in doubtful sleep.
But ho! If only they would make some sound,
Or wear a face where faces should be found!


*Necronomicon: The Best Weird Tales of H.P. Lovecraft: Commemorative Edition.