Jag har fått en utmaning av min eminenta (jäpp, det är Eurovisiontider nu och då får man använda det ordet fritt, har jag hört) bokbloggarkollega Linda Steen — elva bokfrågor att besvara. Let’s go!
1. Favoritgenre?
Apokalyps och elände och otrevlig jävla skit. Tänk American Psycho, tänk The Road, tänk Stephen Kings mer obehagliga skapelser. Ju sämre jag mår när jag läser, desto bättre mår jag — och om kärlek eller lyckliga slut nästlar sig in har jag en tendens att bli upprörd (jag ville att Harry Potter skulle DÖ). Nu är väl inte ”elände” en genre i sin egen rätt, men det är vad jag ofta söker i de genrer jag brukar läsa. Favvogenre? Jag vet inte. Vanligtvis skulle jag säga fantasy, men jag är lite GoT-bakis för tillfället. Ska försöka hitta tillbaka till skräckgenren i stället, samt läsa mer science fiction. Tips?
2. Brukar du känna att du måste försvara ditt läsande?
Nope. De enda som någonsin ifrågasatt min smak är min mamma och min sambo, och de får gnälla på bäst de vill utan att jag bryr mig, hehe. Mamma klagar för att hon gillar lyckliga slut och sambon för att han tycker att fantasy är lite töntigt (samtidigt som han spelar fantasyrollspel och läser rollspelsbaserade romaner med seriöst lökiga omslag, hahaha!). Och just det, mormor också, som tycker att läsning gör folk asociala. Vilket förstås inte är sant; man är väl asocial sedan innan!
3. Bästa svenska bok i år?
Oj. Jag har noll koll. Pass.
4. Unga Vuxna-böcker – vad tycker du om dem?
Generellt gillar jag ungdomsböcker. De kan vara riktiga sträckläsare på ett sätt vuxenböcker sällan är. Kanske är YA-böcker för tillrättalagda ibland, kanske är de lite förutsägbara — men en riktigt bra YA-bok är en riktigt bra vuxenbok, punkt. Eller nästan punkt. YA-genren lider nämligen av en åkomma jag personligen har mycket svårt för: kärleksdrama. Det är som om de bara måste klämma in töntiga små kärlekshistorier i varenda ungdomsbok. Och jag struntar väl i om Bella väljer Edward eller Jacob, om Katniss väljer Peeta eller Cale, om Mary från De vassa tändernas skog väljer, öh, kille A eller kille B. Herregud, ligg med båda, see if I care.
5. Nämn tre nya författare som du vill hylla!
Ojdå, nu har jag visst noll koll igen. Jag är liksom inte så bra på det här med ”nytt”. Men Anders Fager måste väl fortfarande räknas? Han mer eller mindre golvade mig med Svenska kulter 2009, och novellsamlingen var länge mitt stående boktips till folk. Och räknas Fager så räknas Ali Shaw — han som också debuterade 2009 med vemodiga Flickan med glasfötter. Ja, och så Mats Strandberg + Sara Bergmark Elfgren så klart, som debuterade tillsammans förra året med Cirkeln. Se där, nu blev det fyra hyllade författare, fastän jag inte kunde någon, trodde jag.
6. Hur ska vi se till att biblioteken inte alltid ska känna sig hotade?
Låna en massa böcker? Shit, jag borde inte ens få uttala mig i frågan; jag är bibliotekens sämsta kund. Jag har inte lånat en enda bok sedan jag flyttade hemifrån och fick egna bokhyllor att fylla, och då ligger ändå min arbetsplats precis bredvid stadsbiblioteket. Det är inte bibliotekens fel (de är fantastiska). Det är Adlibris fel. Och vår i-landsstatus. Vem bestämde egentligen att vi ska ha så mycket pengar att vi gärna betalar för det vi kan få gratis? Bränn Adlibris alla lager och försätt Svensson i ekonomisk kris så löser sig nog det hela.
7. Den ideala läsmiljön för dig?
Sängen. Och då menar jag inte sängen vi sover i, utan sängen vi har som stand in-soffa i vardagsrummet. Sååå bra! Perfekt ljussättning, en miljon kuddar i olika storlekar och oändliga möjligheter att sitta/ligga i vilken ställning man vill. Att köpa soffa ligger knappast högt upp på min prioriteringslista nu.
8. Ljudbok eller e-bok, vilket föredrar du och varför?
Ljudböcker. Främst för att jag inte riktigt fattar poängen med e-böcker — de är ju som vanliga böcker, fast på en skärm. (Obs! Enligt ledande forskning är det här en indikation på att jag är en lågutbildad tant. Välutbildade unga män älskar e-böcker.) Ljudboken är något helt annat än en bok, ett mellanting av bok och film, och det gillar jag. Dessutom lämpar de sig ypperligt för långa bilfärder. Tyvärr är jag ganska dålig på att lyssna på ljudböcker. När Ajvide Lindqvist släppte Tjärven som ljudbok köpte jag den samma dag som den kom, men nu har det gått ett år och jag har fortfarande inte lyssnat på den. Slutsats: Jag behöver en bil.
9. Vilka böcker tipsar du om till tioåringar?
Om tioåringen är lik mig borde hon genast plocka upp De trennes bok och resten av Prydainsviten, allt annat vore brottsligt försumbart (beskrivning: spännande barnfantasy som dessutom finns som tecknad film). Annars råkar jag veta att alla barn älskar Roald Dahls Häxorna och hans mer tokroliga bok Matilda. Harry Potter känns kanske som ett lite väl uppenbart tips? Hur som helst är det en kritisk ålder — är man förälder till en tioåring gäller det att indoktrinera stenhårt! Tar man inte sin uppfostrande roll på allvar kan det hända att barnet börjar läsa deckare eller Harlequinromaner, och då står man där sen. Med skammen.
10. Vilka böcker skulle du tipsa mig om:)?
Kom ihåg Linda att när du vill ha…
något mystiskt och vackert: Flickan med glasfötter.
rolig myspysfantasy: Stjärnstoft + tillhörande film.
nihilistisk fantasy: The Magicians.
stereotyp hack’n’slashfantasy, fast bra: The Blade Itself.
något asdeprimerande men skitbra: The Road.
en läsupplevelse som får dig att må fysiskt illa: American Psycho.
machomilitäramerikanism och zombier: Day by Day Armageddon + uppföljare.
en novellsamling om tentakelmonster: Svenska kulter.
… så finns samtliga böcker till utlåning hemma hos mig :)
11. Årets positiva överraskning i bokväg?
Så långt i år är jag snarare negativt överraskad. Första halvan av 2012:s bokskörd har, för min del, mest bara varit halvtråkig. Kanske är det ett straff för att jag läste så bra böcker förra året.
9 kommentarer
Comments feed for this article
15 maj, 2012 den 16:56
bokstävlarna
”Elände” BORDE vara en genre i sin egen rätt! Den bästa genren. Där lökiga kärlekshistorier och lyckliga slut är förbjudna och där smöriga epiloger som visar upp protagonistens fina kärnfamilj är belagda med dödsstraff.
15 maj, 2012 den 20:23
Nike Bengtzelius
Epilogen som i mina kretsar mest är känd som ”den där vi fick se vår barndomshjälte som medelålders och tunnhårig”.
Jag skulle kanske ta och lägga till ”elände” som genrekategori på bloggen. Så vet man att Nike-godkänd ångestlitteratur är att vänta.
15 maj, 2012 den 18:43
Anneli
”See if I care” fniss, Varför ens välja? Och varför ska vi behöva läsa nåt om töntiga romanser?
Och nu kom jag definitivt på vad Sifi har som jag gillar- i slutet är det nästan alltid motsatsen mot svenska naturfilmer på TV- det finns nämligen hopp för mänskligheten i SiFi, även om mänsklighet/ per definition kan kan te sig rätt udda mot vad vi är vana med.
15 maj, 2012 den 20:27
Nike Bengtzelius
Ja, är människan utspridd över en hel galax eller till och med flera galaxer blir vi ju lite svårutrotade… Det blir kanske mer en fråga om huruvida det finns något värde i mänsklighetens överlevnad. Eller nåt.
Finns det sf-böcker som utspelar sig i ett universum där människorna helt kallt åker runt och koloniserar andra planeter (+ dödar/förslavar urbefolkningen) och sprider ut sig som gräshoppor? En bra sån? Skulle gärna läsa den boken i så fall. (I sf-filmer är det ju vanligtvis tvärtom. Vi blir utsatta för gräshoppsaliens.)
15 maj, 2012 den 20:13
Linda
Jag har provat Matilda på Moa, men jag tror hon var lite liten för den då. Nu tänkte jag testa Amanda Hellbergs Jag väntar under mossan (och inte mössan som jag först trodde att det stod) för att se om det kan vara nåt.
Jag trodde det var åldern som gjorde att jag, liksom du, gått och blivit allergisk mot lööövestories. Att jag liksom blivit krass och hård.. Men du är ju ungdomen själv och tänker likadant:) Men du snackar med en kvinna som i fjortis-åldern älskade Isfolket och vad är inte det om en enda lång jävla harlekinserie.
15 maj, 2012 den 20:47
Nike Bengtzelius
Tja, nu är hon nog på gränsen till för gammal för Matida, den kanske bara inte passade? Häxorna är absolut den mer självklara av de två (den finns ju som film också förresten).
Såg att det fanns en boktrailer till Jag väntar under mossan (iiih! älskar fortfarande titeln). Cirkeln hade ju också trailer, så betyder det att det är en trend nu? Jäkligt smart trend i så fall.
Jag har ni princip alltid hatat lovestorys. Min barndomsdröm innehöll fler drakar än prinsessbröllop, om man säger så. Fast det var ett tag där kring mellanstadieåldern då kärlek och sex i böcker plötsligt blev väldigt, väldigt spännande… Men sen gick det tack och lov över.
När Moa behöver pubbelitteratur är det bara att höra av sig, jag minns höjdpunkterna :P
15 maj, 2012 den 20:48
Nike Bengtzelius
Hahahaha! Stavningskontrollen ville rätta ”prinsessbröllop” till ”olycksbringande”.
15 maj, 2012 den 20:36
Anneli
Avatar. typ ;)
15 maj, 2012 den 20:47
Nike Bengtzelius
Haha, ja justja.